Dagens Media: om ljud och marknadsföring med Julian Treasure

Läs artikeln om ljud i marknadsföring och Julian Treasure (publicerad den 10 september 2009)

Se även mina tidigare inlägg här på bloggen, kopplat till detta:

• Om boken Sound Business av Julian Treasure
• Min pratstund med Julian Treasure
• Intervju med Julian Treasure (från bloggen minicom)
• Boktips om boken Sound Business
• Intervju med Julian Treasure i The Economist

Om "Oljud Stockholm" i DN Kultur

Utställningen "Oljud Stockholm" innehåller ljud från några offentliga miljöer i huvudstaden. I artikeln "Akustiska föroreningar" i DN får jag veta att ljuden är bearbetade elektroniskt, men det framgår inte på vilket sätt. Det verkar dock som om verken fått en rytm, men ingen melodislinga eftersom instrumenten är just de ljud som uppstår i verkliga miljöer. Läs även Nöjesguidens artikel om utställningen "Oljud Stockholm".

Ljudinspelningarna frå platserna har alltså remixats av fem stockholmsartister: Andreas Tilliander, Noisebud, (Sol Andersson & Johannes Ahlbom), Sophie Rimheden, Yourhighness (Johannes Wikström/Rollerboys), Håkan Lidbo.

Håkan Lidbo beskriver hur han fick idén när han lyssnade på gnisslet under tunnelbanefärden på väg till Östermalmstorg. Att förändra sitt förhållningssätt till ljuden är billigare och behagligare än att sanera ljud, menar han.

Några av de miljöer som bidragit med "röster" är: Munkbroleden, Gnissel i tunnelbanan, T-Centralen. Lekande dagisbarn, Mc Donalds.

Utställningen pågår mellan den 11 och 16 augusti (2009), på Musikmuseet. Berätta gärna om besöket!

Ytterligare en ljudrapport i DN

I DN i lördags (8 augusti 2009) finns ytterligare en artikel som rapporterar om ljudläget:

"I dator- och telecombranschen är ljud ett designelement"

(Läs inlägget innan detta om du inte gjort det redan.)

DN rapporterar om ljudläget

Artikel i DN igår (8 augusti 2009): "Det hänger på ljudet".

Annica Kvint (DN) rapporterar om ljudläget på ett intressant vis, och får med flera olika inriktningar där bestämning av "rätt" ljud kan skapa "rätt" känsla. Eller där ljudet ger ett unikt ansikte åt en produkt som annars försvinner i mängden. Läs artikeln under länken ovan.

Utställningen Botanic Sounds i Göteborgs botaniska trädgård

Grattis alla ni som hann se ljudutställningen Botanic Sounds, i Göteborgs botaniska trädgård! Det gjorde tyvärr inte jag - utställningen pågick 6 - 14 juni 2009.

Bland klorofyllet hördes verk av sju olika ljudkonstnärer. Utställningen kallades "Botanic Sounds". Medverkade gjorde bland andra Chris Watson (ljudletare åt David Attenborough - på teve i vintras, visades en dokumentär om hur Chris samlade in ljud från naturen). Övriga medverkande var: Francisco Lopez, Brandon LaBelle, Henrik Håkansson, Jana Winderen, Linda Tedsdotter, Christine Ödlund.

Alla verk utom ett var paketerade som inspelningar. Verket av Linda Tedsdotter bestod däremot av ett antal vita flaggor som snurrade runt och själva alstrade ljud.

Besvikelsen är stor över att jag inte kunde se utställningen. Dela gärna med er av upplevelsen, ni som hade möjligheten att göra ett besök!

Läs artikeln i Göteborsposten om utsällningen i Göteborgs botaniska trädgård.

(Synd att inte DN uppmärksammade mer skillnaden i uppspelade och "direkta" ljud. Av den anledningen får Göteborgsposten äran att stå för länken i det här inlägget. "Det sköna är att inget tillförts utifrån, de ljud som utgör verket är de ljud det skapas av." Bra vinkling, Göteborgsposten!)

Ljuden vid Mariatorget

I en artikel i Svenska Dagbladet (30/12, 2008) beskrivs ett nytt projekt vid Mariatorget, där man kommer att undersöka hur man kan förstärka eller tillföra s.k. naturljud för att maskera de ljud från omgivningen, som i nuläget förorenar parkens ljudmiljö.

Mats Nisson beskriver i artikeln varför ljudet från djur och natur gör oss mer avspända, jämfört med ljud från maskiner och konstruktioner:

"Ljud från naturen fångar inte vår uppmärksamhet, det gör att vi kan koppla av och gå ner i varv. Total tystnad kan upplevas som obehagligt. En bil som gasar gör oss aktiverade."

Men vår uppfattning om ljudkällan påverkar också hur vi påverkas av ljudet. En testgrupp som fick somna till ett uppspelat havsljud sov alla gott. Men i själva verket fick halva gruppen somna till ljudet från en avlägsen motorväg.

Björn Hellström säger:

"Jag brukar skämta och säga att den ultimata manipulationen vore om vi kunde få alla som bor vid Essingeleden att tro att de hör havsbrus och inte vägbuller."

Läs hela artikeln "Konstgjorda ljud ska ge lugn" i SvD här.

Ljuddesign uppslagsord på Wikipedia

Tro det eller ej: Wikipedia.se hade inte "ljuddesign" som uppslagsord förrän jag skapade det för ett bra tag sedan. Nu har några tillägg gjorts, ändringar utförts, så sedan en tid tillbaka är det i alla fall ett "godkänt" uppslagsord, som följer Wikipedias riktlinjer. Men vad innehållet beträffar så kan och ska det betraktas som dynamiskt, det vill säga att det kan ändras med tiden, av vem som helst som har gått med i Wikipedia.

Wikipedia bygger på principen att användarna själva utvecklar innehållet, vilket ger både bredd och djup. Men det uppkommer förstås även meningsskiljaktigheter (olika betydelser eller uppfattnignar framgår ofta under ett uppslagsord, så länge det kan sägas finnas någon generell relevans för en redogörelse av detta). Man kan alltid gå tillbaka till tidigare verisoner i ett uppslagsords historik.

Vill du titta på uppslagsordet "ljuddesign" på Wikipedia.se? Klicka här.

Känn dig fri att bidra till ordets innebörd, beskrivning, bakgrund m.m. (Kräver att man går med som registrerad användare på Wikipedia.se samt att man följer de riktlinjer som finns för både innehåll och upplägg.)

Har du synpunkter på uppslagsordet "ljuddesign" på svenska Wikipedia, så dela gärna med dig här på bloggen genom att lämna en kommentar!

ÅF Ingemanssons bilaga om ljud i Dagens Industri

Min snälla pappa sparade ett exemplar av den fina bilagan till Dagens Industri om ljud: "Akustisk design & ljudkvalitet - en tidning om ljud och oljud", från ÅF Ingemansson. Han fick den med Dagens Industri i december.

Missade du den? Då kan du ladda ned den som PDF här (kommer).

Bild: lånad med tillstånd från Ingemansson.

Intresset stort för interaktiva ljudupplevelser

Vad hände under Audio Mostly-konferensen i Piteå? undrar vi som inte kunde komma dit.

På interaktiva institutets hemsida kan du läsa vad piteåtidningen skrev om ljudkonferensen Audio Mostly 2008. Snart kommer också mer info på Interactive Institutes hemsida.

Det är tredje gången i rad som konferensen anordnas, och enligt Katarina Delsing, vd för Interactive Institute, var anslutningen rekordstor: 54 deltagare från hela världen, samt ett tiotal studenter. Intresset för interaktiva ljudupplevelser ökar alltså!

Läs tidigare inlägg, från april.

Påverkar SL:s nya spärrar ljudbilden på stationerna?

Den 6 november läste jag i DN att SL ska sätta upp glasväggar på stationerna för att komma till rätta med plankningen som kostar mycket pengar.

Min första tanke var: hur kommer det här att påverka ljudbilden på stationerna?
Min andra tanke var: har man analyserat det här från SL:s sida?

Efter att ha pratat med fem olika personer, som inte hade någon direkt inblick i beslutet, så kom jag till Spärrexperten. För det första fick jag då klarhet i att SL INTE kommer att sätta upp glasväggar (som DN skrev). Det handlar om att byta ut själva spärrarna, ni vet de där stålpinnarna man föser runt när man dragit sitt kort i spärren. Även de modernare spärrarna i form av glasdörrar kommer att bytas till högre varianter. 180 centimeter höga kommer alltså de nya spärrdörrarna i glas att bli. Men Spärrvakten underströk att det inte handlar om några glasväggar, så där kan vi tydligen pusta ut.

Det framgick inte helt hur resten av konstruktionen skulle se ut. Men om jag förstod det hela rätt så kommer vissa delar vara staket i metall. På T-centralens södra uppgång, mot pendeltågen, håller arbetet med bytet tydligen på, så jag ska gå dit imorgon.

Innan jag kom fram till Spärrexperten pratade jag med en trevlig Arkitekt. Jag frågade honom lite om med vilken metod man kommer att utvärdera hur ljudbilden påverkas. Har han till exempel hört talas om Ingemanssons auraliseringsrum på Konstfack? Jo visst, det hade han, men summerade det så här:

"Det kommer att handla om en mycket mer pragmatisk metod, spärrarna ska nog helt enkelt upp, och sedan får man ta tag i de problem som uppstår om det behövs."

Vad kommer att hända när det sitter fler och högre glaspartier, särskilt i de stationer som är helkaklade från golv till tak? Kanske blir det ingen märkbar skillnad alls.

SÅklart finns det olika aspekter att beakta - vissa stationer är ju helt enkelt inte "mysiga" att hänga på i onödan, oavsett ljudbilden (Åkeshov till exempel). Men T-centralen har en tydligare kontakt med den kommersiella världen bredivd/utanför och kommer sannolikt hanteras som ett viktigare "väntrum".

Dämpning i byggnadsakustik kräver nya mätmetoder

Ny Teknik publicerar ännu en artikel om ljud (6 november 2008). Avhandlingen av Christoph Kling handlar inte bara om hur ljud beter sig och hur det sprider sig från rum till rum genom och längs väggar. Han visar också att i praktiken är inte ljudminskningen inte lika tillfredsställande som beräkningarna hade förutspått.

Utvecklar man istället nya mätmetoder för att fastställa hur ljudspridningen går till, kommer man att kunna placera ljudisoleringen på ett bättre och effektivare sätt, menar Christoph att en större del av ljudvågorna kan fångas i dämpningsmaterialet och förvandlas till värme.

Artikel i Ny Teknik om design av produktljud

"Det räcker inte att prata om ljud eller rita diagram över hur saker låter"..."Istället vill [Arne Nykänen] att ljud ska behandlas som all annan design".

Ny Teknik skriver om Arne Nykänens arbete i en artikel som publicerades den 29 oktober 2008. Passa på att lyssna på nio olika ljud från bilars fönsterhissar!

Ben Burtt - vem är det?

Ben Burtt heter mannen som ansvarade för ljudet till Star Wars. Det ljud som flest av oss kan relatera till kanske är ljudet från ljussablarna och Darth Waders andetag.

Här är en intervju med Ben om arbetet med att ljudsätta ljussablarna (på youtube):



Den senaste filmen som han har medverkat i är Pixars Wall-E. Läs om arbetet med filmen här (San Francisco Chronicle, 27/6 - 08).

Den nya trendiga "bältesspelaren"...

McDonalds omdebatterade ljudleksak är.... idiotisk. Dessutom är företagets svar på kritiken än mer idiotisk.

Vi som har sett eller läst om den vet vilken leksak jag pratar om. Läs artikeln om McDonalds ljudleksak i DN, 12/9-08. Naturligtvis förstår vi att den ska likna någon slags cool mediespelare som ungdomar skulle kunna gå omkring med, och som mindre barn därför förväntas gå omkring med på samma sätt. Men ärligt talat: hur coolt och framförallt praktiskt skulle det vara att gå omkring med en ipod i skärpet, som spelar rakt ut i luften? Inte särskilt och det är därför inga ungdomar heller gör det. "Har du sett Sonys nya coola bältesspelare?" Hahaha...!

McDonalds hävdar att leksaken är tänkt att hänga i skärpet, i midjenivå, och har därför tilldelats ett ljud som ska nå ända upp till öronnivå. Men många barn håller istället leksaken direkt mot örat, och signalen in i hörselgången blir då mycket starkare än den var ämnad att bli.

Till att börja med liknar alltså leksaken en mobiltelefon. För det andra finns inte så många förebilder när det gäller hur man "egentligen" ska hantera en "bältesspelare", eftersom en sån produkt inte är logisk. För det tredje är de flesta barn, till skillnad från ganska många vuxna, omedvetna om att höga ljud kan förstöra små delar av hörselsinnet för alltid. Och ärligt talat, vilka barn skulle låta bli att hålla en leksak mot örat för att någon vuxen säger: "Akta, lilla vän, du kan förstöra hörseln - FÖR ALLTID!".

Det borde ligga i största intresse för McDonalds att stryka föräldrar medhårs på alla tänkbara vis. Men något har trasslat till sig ordentligt. Claes Eliasson på McDonalds "tycker" inte att produkten är skadlig eftersom den på 25 centimeters håll understiger gränsvärdena för vad som är skadligt för hörseln. Detta försvaras med att det inte är tänkt att leksaken ska tryckas mot örat, inte heller att den ska se ut som en mobiltelefon. Han konstaterar att det är en tolkningsfråga. För barnen? För de vuxna? Den tolkningsfrågan, att barn tolkar små leksaker som "godis" eller någon annat som något man vill tugga på, har lett till att alla leksaker innehållande smådelar har stämpeln "ej lämplig för barn under tre år". Naturligtvis är barnen INTE ansvariga för att behöva tolka en leksaks användningsområde på "rätt" sätt! Och föräldrarna? Tja, man litar antagligen på att McDonalds följer samma säkerhetsföreskrifter som gäller för leksaker i övrigt.

Men snart kanske det hur som helst blir förbjudet att locka med gratis leksaker i syfte att öka försäljningen av skräpmat. Frågan har tagits upp både i Sverige 2005 och Storbritannien 2008. Det ska bli intressant att se vad som händer med det.

Tryckfelsnisse var framme och norpade ett viktigt ord: Vad jag menade hela tiden är att barn naturligtvis INTE är ansvariga för att tolka en leksaks användningsområde på "rätt" sätt. "The medium is the message" som Marshall McLuhan en gång sade.

Jag i tidningen Fläkten

I tidningen Fläkten, nr 01/2008 (sid 25-26) talar jag om fördelarna med att välja ljudmiljö tidigt.

DN Bostad på hembesök!

Nu ligger den uppe på nätet, artikeln om mig i DN Bostad. Läs den här!

Och ni andra som snarare kommer hit på grund av artikeln:

Varmt välkomna att titta runt här inne på bloggen!

Till höger finns en spalt med tidigare inlägg, och längre ned till höger arkiveras äldre material. Det finns även små "etiketter" längst ned i varje inlägg. Om man klickar på ett sådant får man upp alla blogginlägg inom ett visst ämne. Vill man tillbaka till förstasidan klickar man bara på "smoothear" längst upp på sidan.

Foto: DN/Tomas Ohlsson

I nyheterna om "buller" på arbetsplatser

På Ekot i Sveriges Radio den 30 juli (2008) intervjuas Kerstin Persson Waye om lågfrekventa störningsljud i kontorsmiljöer. Inslaget är kopplat till samma studie som tas upp i artikeln i DN samma dag.

Läs artikeln i DN om störningsljud på arbetsplatser. (DN 30 juli 2008)
Lyssna på inslaget om lågfrekventa störningsljud på arbetsplatser. (Ekot 30 juli 2008)

Inferno från Indusec

I morse hade min omtänksamme äkta hälft lämnat en urriven artikel till mig på frukostbordet. Rubriken löd "Här går larmet som får tjuven att kräkas" (Ny Teknik, den 28/5 2008)

Vad är nu detta? Ögnande igenom texten... jaha... ett inbrottslarm framtaget av Indusec, med ett utprovat ljud som tydligen låter så jobbigt att man inte står ut.

Efter frukosten ringde jag upp Indusec och bokade in ett möte. Johan Sandberg och Asko Antikainen tog emot mig och berättade om larmets funktion och användningsområde och lät mig hålla i "avtryckaren". Jag var beredd att stålsätta mig - men stod ändå bara ut i en bråkdels sekund innan jag var tvungen att släppa knappen för att få tyst på larmet. Men illamående, nej, men ett påfrestande ljud. Fast i ärlighetens namn kan jag inte säga att jag upplevde någon större skillnad på larmet jämfört med andra larm jag har hört. Å andra sidan kunde jag ju inte jämföra.

Skillnaden mellan "Inferno" och en vanlig larmsiren är att fyra, istället för en, ton spelas upp samtidigt. Frekvenserna ändras utan koordination, men ligger parvis ganska nära i frekvens. Detta gör att hjärnan har svårt att hantera signalerna, och det leder till obehag.

Företaget har också en produkt som kombinerar ljudlarmet med en ljusfunktion. Den som försöker bryta sig in möts av bländande stroboskopljus, samtidigt som det öronbedövande ljudet. Dessutom visade de upp en prototyp av en "ljudgranat" (som syns på bilden till höger) - ett oskadligt överraskningsmoment som kan användas av säkerhetsstyrkor.

För mer info, kolla Indusec's hemsida.

Foto: Hanna Prage

Restaurangen Aquavit Grill & Raw Bar

På Norra Bantorget har nu restaurangen Aquavit Grill & Raw Bar slagit upp portarna. Både ris och ros har delats ut. Men...

...två tidningar har nu uttalat sig om ljudbilden inne på Aquavit: "slamrigt vänthallslik" (DN På Stan, 16/4-08) och "en jobbigt skramlande atmosfär" (Aftonbladet, 11/4 - 08).

Självklart blir det ett besök där snart. Hinner någon före mig så lägg gärna en kommentar om vad ni tyckte!

Med i Vallentunas lokaltidning

Jag fick höra idag om en artikel som publicerats i Vallentunas lokaltidning, "Steget", baserat i huvudsak på en intervju med Björn Hellström. Men någonstans i mitten skymtade jag mitt eget namn också, och bloggen. Roligt! Jag lägger ut artikeln här på bloggen så fort jag fått tag i den.

Designtidskriften FORM sätter ribban för ljud i design

Ur senaste numret av designtidskriften Form (nr 3/08): "Ljud är nästa stora grej inom inredningsdesign."

Sigrid Strömgren intervjuas på sidan 36 och hon berättar om sin filosofi att det inte är lönt att städa upp efter ljudföroreningar i efterhand. Istället är det bättre att angripa källan direkt och förhindra att oönskade ljud uppstår.

Klokt sagt, och roligt att tidningen tar upp ljud i design!!

Sigrid berättar också att hennes bord "Silent Whisper" inte har uppkommit i någon strävan efter att skapa knäpptysta miljöer. Snarare efter att anpassa ljudet vid matbordet efter människors behov. När man äter vill man till exempel hellre höra vad personen mittemot säger, än att lyssna till slamret av porslin eller glas mot bordsytan.

Läs tidigare inlägg om Sigrid Strömgren och hennes bord Silent Whisper som vann stipendiet Guldsyrsan tidgare i år.

DN om designhögskolan i Umeå

Jag glömde skriva om DN:s artikel om designhögskolan i Umeå häromdagen. Jag åker till Umeå över sportlovet, ska försöka få till ett studiebesök där.

Om man tittar in på Umeås designhögskolas webbplats ser det också spännande ut, och så även när man kikar närmare på listan över fristående kurser.

Ska genast fräsa iväg ett mejl!

Byggljud blir konst

Lennart Westman har spelat in ljud från ett bygge på Söder i Stockholm, vid Rosenlundsterrassen. Han kontaktade byggherren (NCC) som nappade på idén med att dokumentera ljuden under byggtiden. Nu har även en fotograf kopplats in eftersom man vill skapa ett konstverk med både ljud och bild.

Förutom den konstnärliga aspekten av projektet anser NCC att projektet också har ett dokumentärt syfte.

Läs om byggljuden i Ny Teknik
Läs om byggljuden i SvD
Lyssna till ett smakprov (SvD)

Öronfägnad på bloggen Matälskaren!

Min ljudfråga om matljud tidigare i veckan har ännu resulterat i... låt mig kalla det... ett begränsat antal svar (ni fattar vinken va...?). Därför lade jag in en krok inne på bloggen Matälskaren på Taffel.se i förrgår.

Eftersom jag inte hittade någon epostadress var jag tvungen att göra en fuling och lägga en kommentar om min ljudfråga under ett annat inlägg - ursäkta för det, Matälskaren. Taffliga metoder eller inte - plötsligt rasslade det till och det kom både några kommentarer på min fråga inne på Matälskaren, några kommentarer här på min egen blogg och några mejl...

...och inte nog med det!

Idag när jag gick in på Matälskaren för att kolla så att jag inte missar några kommentarer om ljud till tio-i-topp-listan om matljud som jag lovat sammanställa - så hittar jag inlägget Öronfägnad högst upp på bloggen Matälskaren. Roligt att min fråga om matljud väckte nyfikenhet!

Inspirationen till frågan om matljud kommer från Lennart Magnusson, som medverkade i en artikel om bland annat matljud i DN för ett tag sedan.

Glöm nu inte bort att lyssna på både råvaror, själva tillredningen och/eller det du tuggar och sväljer. Etcetera. När du känner dig redo - rösta på länken längst upp, eller eposta på hanna@prage.se

Bilbranschen tar sig i kragen!

Besökte nyss Julian Treasures blogg och hittade en mycket intressant artikel som publicerades i BusinessWeek den 13 augusti (2007). Bilindustrin tar sig i kragen när det gäller ljudet verkar det som. (Om inte annat så är det ytterligare ett tecken på att media ägnar större utrymme åt produktljud, vilket jag återkommer om vid tillfälle.)

Derrick M. Kuzak gillade inte vad han hörde när han fick det övergripande ansvaret för Fords produktutveckling 2005. Arbetet med att fiffa till de dåliga ljuden hos olika Fordmodeller har bland annat lett till att Ford Taurus fått ett mer förtroendeingivande, kassaskåpsliknande, ljud när bildörren stängs. Enligt artikeln.

Kopierar in en annan del från samma artikel:

"A sign of the growing importance of sound in the auto industry is that J.D.
Power & Associates (a division of The McGraw-Hill Companies, parent of BusinessWeek) last year began measuring "pleasantness of sound" for doors, signals, and engine acceleration in its Initial Quality Study. "The door closure and chime is the car's second impression after exterior design," says J.D. Power Executive Director Joe Ivers."

Läs hela artikeln om ljud i bilbranschen, från BusinessWeek här.

Det analoga Väst möter det digitala Öst

Jan Krikke skriver på webbplatsen http://www.japaninc.com/ om hur det "analoga Väst" möter det "digitala Öst". Läs artikeln här.

Kopierat från artikeln:

"A similar comparison can be made with other art forms. Europe's anthropomorphic architecture was based on analogies of the human form; East Asia's denaturalized architecture relied on modular building materials. European gardening relied on geometry; East Asian gardening juxtaposed form and space. European music was based on sound; East Asian music was based on silence or rather the interruption of silence -- a fact apparent to anyone who has watched a Kabuki performance."

Från Ikea till Japan till kvalitetsupplevelse via ljud

Som sagts tidigare så leder en tanke ofta vidare till något annat. Från tankar om IKEA och ljud - till ett tips om att Ikea på nytt (efter ett misslyckat försök på 70-talet) öpnats i Japan...

...till webbplatsen http://www.japaninc.com/ Där hittade jag en annan sak, som jag tidigare läst om i Jakob Nielsens bok om webdesign (om upplevelse av förbättrad bildkvalitet trots att det är ljudkvaliteten som förbättrats).

Kopierar från webbplatsen:

"In an increasingly visual world, attests Jeffrey Jousan, manager of Media Technology at Monolith Technologies, 'We should remember the importance of sound. People's perception of image quality is improved by the quality of the audio.' He tells of some experiments performed at MIT, in which people watched the same visual content on the same type of screen, but with different sound quality. Interestingly, viewers consistently said that the picture quality was better on the system with better quality sound, and that the content was more engaging," he notes."

Ljudkvaliteten syftar i det här sammanhanget på det uppspelade ljudet. Men troligtvis skiljer sig uppfattningen om kvalitet även utifrån en produkts övriga ljudegenskaper - tänk ett kristallglas utan klang, en nyproducerad stol som knarrar eller gnisslar etc.

Läs om mig i Fly Nordics ombordsmagasin

Flygbolaget Fly Nordic har ett ombordsmagasin som heter Clear Skies. I det senaste numret går det att läsa om mig i en liten artikel som heter "Design som hörs", på sidan 9.

Roligt, tycker jag!

Oönskat ljud kan leda till döden

"Buller tar livet av hundratals". Det var huvudrubriken på förstasidan avi gratistidningen City Stockholm den 27 november (2007).

I artikeln kan man läsa att världshälsoorganisationen (WHO) inom kort presenterar en studie som visar att inte mindre än 600 dödsfall pga hjärtinfarkt, i Sverige, kan bero på oönskat ljud, "buller" i dagligt tal. Studien visar att exponering av oljud från trafik, flyg och tåg ger högt blodtryck, vilket i sin tur kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar - och i värsta fall till döden.

Buller verkar störande i inlärningssituationer. Det pockar hela tiden på vår uppmärksamhet, vilket leder till att man blir stressad, förklarar Birgitta Berglund som intervjuas i artikeln. Birgitta har länge forskat kring buller, vid Karolinska Institutet i Stockholm. Jag hittade en liten överskådlig presentation av hälsopåverkan och ljud från flyg och vägtrafik, via KI:s webbplats, för den som är nyfiken.

Läs artikeln "Buller tar livet av hundratals" här.

Boverket vill därför skärpa reglerna för bostadsbygge i bullerbelastade områden. Detta ifrågasätts av Stockholms Stad: om man vill bo i stan så får man tåla ljud - man kan åtminstone inte vänta sig att nybyggnation av bostäder förbjuds i områden med livlig trafik eller andra oönskade ljud. Ett exempel på bullerklassad miljö är Kocksgatan på Söder i Stockholm. Mikael Söderlund, stadsbyggnads- och trafikborgarråd, ifrågasätter varför man skulle förbjuda bostadsbygge på sådana platser: "Jag vet tusentals människor som vill bo där" säger han.

Det gör jag också - vilket gör forskningsresultaten ännu mer intressanta.

Värmländsk forskning om ljud hos värmepumpar

"Ett ihållande brummande är värmepumparnas största svaghet", skriver Ny Teknik i en artikel om Thermias forskningsarbete i Arvika. Adam Fjaestad, som leder forskningen, menar att större krav på lägre ljud kommer med tiden.

Arvikaanläggningen rymmer 2 rum med olika klangbild. Ett har lång efterklang och där kan det totala ljudet från värmepumpen mätas. Det andra är semiekofritt, så att mycket lite av ljuden som uppstår studsar i rummet, vilket gör att man kan lokalisera de olika ljuden som uppstår i värmepumpar. På så sätt hoppas man att få ned ljudnivån på brummande värmepumpar och målet med forskningen är just en tystare omgivning, enligt Ny Teknik.

Patenttvist om ljudvarumärke avgjord

Förstasidan av The Times i torsdags, den 1 november, ägnades åt ett omtvistat ljud, nämligen Tarzans välkända vrålande (lyssna).

(Ljudfilen ovan ligger på en webbsida av Mathieu Neyens.)

Tvisten om huruvuda Tarzans vrål kan registreras som varumärke eller ej har pågått i 10 år. Nu är det dock fastslaget i EU-domstolen att den grafiska återgivningen, i det här fallet ett spektrogram, inte räcker som underlag för ett godkännande som registrerat ljudvarumärke, eftersom det inte är tydligt vad som egentligen resulterar i spectrogrammets utseende (som du ser på bilden ovan, intill Tarzan). Och det håller jag med om.

Det får mig att fundera över hur de tidigare ansökningarna sett ut. Som jag har förstått det så räcker noter som grafisk representation när man ansöker. Tarzans vrål kan självklart också skrivas som noter, intervall, etc. Har man försökt med det och misslyckats? Upplys mig någon!

De flesta skulle såklart associera till Tarzan när de hör vrålet. På samma sätt som det går att "förtjäna" varumärkesrätt, när ett namn eller en grafisk bild är känt av många, så undrar man om inte det vore en möjlighet här.

Och se där - surfade just runt lite mer och hittade ett försök till att skriva Tarzans vrål enligt det västerländska notsystemet på en blogg. Citat från bloggen People Listen to it:

"Took about 5 minutes (which includes the time I had to spend figuring out
how to make a fermata in Finale). I’m not super confident about the exact
pitches of the yodeled bit, but with a little more time I’m sure I (or
someone with bigger ears) could get closer to it. The point is, it’s not
rocket science."

Ja, just det! Jag frågar mig hur det kommer sig att inte ansökan inkluderade ett sådant försök? Till råga på allt visade det sig att ansökan, enligt nya EU-regler, även får inkludera ljudfiler. Så nu börjar processen om, eftersom man, enligt en artikel i Telegrapf.co.uk, har lämnat in en ny ansökan!

Vill du lyssna på de sex bästa Tarzanvrålen genom tiderna? (Times online).

Utdelningen av Stockholms-Snäckan 2007

Idag var jag på Moderna Museet och lyssnade på Tove Kullberg som tilldelades HRF's "Stockholms-Snäckan" som jag skrev om igår. Jag missade tyvärr första hälften, eftersom ett av barnen skulle hämtas tidigt och följde med. (Att promenera från Nybroplan till Skeppsholmen tar olika lång tid om man är 4 respektive 30+. Även att 30+ promenerar med 4-åring på axlarna och tre stora kassar tar längre tid än beräknat kan jag meddela...)

Tove berättade om sitt arbete (läs om Tove på hrf.se). I inledningen av hennes undersökning, "En bra ljudmiljö gagnar alla", skriver Tove (citerar): "Det som är bra för en person som hör dåligt är även bra för alla andra." Arbetet har inneburit en ljudanalys av Moderna Museets lokaler, utifrån hörselskadades förutsättningar, och innehåller förslag på förbättringar. Men som sagt - förbättringar av exempelvis "överlappande" ljudverk är ju något som uppskattas av alla, inte bara personer med hörselskada.

Min 4-åring var tyst som en mussla (okejdå, en mussla med hosta i alla fall) under föreläsningen och blev väldigt nöjd över att det bjöds på bubbelvatten och nötter efteråt. Själv var jag glad över att ha hunnit träffa Tove trots att jag var försenad!

Illustration: Tove Kullberg

Tove Va-va

Jag köpte en fin bok idag: "Tove Va-va" av Tove Kullberg. Jag och yngste sonen fick den dessutom signerad efter utdelningen idag av hrf's pris "Stockholms-Snäckan", som gick till författaren (men av andra orsaker, nämligen hennes arbete med att öka ljudmedvetenheten på Moderna Museet, för att förbättra tillgängligheten för personer med hörselskada).

Boken handlar om en liten flicka som hör dåligt, baserad på Toves egna upplevelser som barn: Ingen kan förstå varför Tove Va-va aldrig "lyssnar ordentligt" förrän de gör en öron- och hörselkontroll. Då får hon också hjälp att höra bättre. Köp boken via AdLibris eller Bokus (i skrivande stund 89 kr + fraktkostnad hos båda, billigare alltså än de 155 kronorna den kostade på Moderna Museet!).

Förlag: Eriksson & Lindgren (2007)
Illustration: Emma Adbåge (större bild kommer)

Ljudgränssnitt hjälp vid trasig känselnerv

Då och då stöter man på experiment med ljudgränssnitt. Jag har sett flera exempel på när olika ljudbilder får representera olika bilder på en datorskärm.

Idag hittade jag dock en annan mycket intressantare variant, som ska underlätta rehabilitering, i en artikel i SvD från den 12 november 2006. Ingressen lyder så här (citat):

"Innan nerverna växt ut och känseln återvänt efter en handskada tar kirurgerna hörselsinnet till hjälp för att hjärnan inte ska glömma bort handen. Friktionsljud från känselhandsken bevarar handens plats på hjärnans kroppskarta vilket underlättar rehabiliteringen."

Se grafiken från SvD om hur handsken fungerar.

Foto: Andreas Weibull & Jonas Svensson

Ny ljudartikel i SvD

Ljudet har verkligen landat på frukostbordet de senaste dagarna! När jag för tre år sedan började utforska området ljud i design och produktutveckling gavs området knappt någon plats i media överhuvudtaget. Nu börjar det förändras verkar det som.

Idag publiceras ytterligare en artikel om ljud, i SvD. Den handlar om Helena Magnusson på Dekorativ Akustik. Hon arbetar med den gamla beprövade metoden att förändra förutsättningarna för ljuden i en miljö med hjälp av absorbenter. Helena förenar funktion och form och tillverkar personliga och dekorativa absorbenter. Form och motiv går att få i stort sett efter önskemål. En stor, vacker bild med funktionen att förbättra ljudmiljön är nog något många är nyfikna på, och passar bra för såväl hemmet, dagis och skola, offentliga miljöer och kontor. (Tillägg 7 okt -07: Materialet, polyestrfibrer/dacron, är brandklassat enl Swedcert 022. Vid brand smälter det ihop utan gaser och rök.)
En rolig parentes är att det var pappan som medverkade i DN:s artikel häromdagen (se tidigare inlägg), och alltså hans dotter som medverkade här i SvD.

Två bra artiklar om ljud i restaurangmiljöer

Har ni sett DN På Stan idag, alltså den 4 okt 2007?

På förstasidan står:

"Ljudet ger matupplevelsen en extra dimension.
Det vet Lennart Magnussom som är akustikingenjör
och arbetar med att förbättra miljön på bland annat restauranger" (citat, DN, 04 okt 2007)

Läs artikeln i DN här.

Igår kväll fick jag också en intressant artikel mejlad till mig, från septembernumret av tidningen Xpress (ombordmagasinet på Arlanda Express), som tyvärr inte finns på nätet. Artikeln handlar om arkitekten Pye Aurell Ehrström på Marge Arkitekter som berättar om några inredningsuppdrag åt restauranger, med fokus på känsla och funktion. Ett av uppdragen inkluderade Moderna Museets kafé (Café Blom) och hon berättade bland annat om hur de tänkt kring material och ljudmiljö.

Så lunchen äter jag där idag.

Ferlin var inte ensam

I (fortsatt) avsaknad av bilder får en dikt illustrera det här inlägget. Nils Ferlin har skrivit den och de flesta har hört den:

Man dansar där uppe
fast klockan är tolv.
Då slår det mig plötsligt
att taket - mitt tak - är
någon annans golv.

Om jag minns rätt är dikten från 30-talet. Att höra sina grannar festa är inget nytt fenomen, med andra ord.

Jag minns att jag läste en riktigt rolig artikel i någon dagstidning, kanske i vintras, som handlade om klagomål som tas emot av Störningsjouren.

Jag hittade tyvärr inte artikeln, men här kommer något liknande, publicerat i DN den 15 juli i år. Tyvärr med skillnaden att temat den här gången var att "bo tätt". Artikeln jag egentligen sökte handlade, utöver boende, även om störning från uteserveringar, teatrar inhysta i flerfamiljshus m.m. Om någon vet vilken artikel jag menar - tipsa mig!

Artikelserie om ljud i Svenska Dagbladet

Intressant att följa Svenska Dagbladets lilla artikelserie om ljud och oljud, även om den skulle kunna innehålla så mycket mer.

I ett sammanhang om trafikbuller kunde jag läsa: "Det behövs (...) andra åtgärder som minskar bullret redan vid källan, som tysta däck, tyst asfalt och hastighetssänkningar" (citat av Evy Öhrström).

Del 1
Del 2
En till

Företag missar ljudet

"Ljudloggor är bara futtiga trix i jämförelse med ljudets fulla potential i affärssammanhang." Det säger Julian Treasure, författare till boken "Sound Business", i The Economist, 26 april 2007. Uttalandet syftar på att företagen borde vara mer uppmärksamma när det gäller ljudaspekter av deras produkter, kontor och butiker. Läs artikeln.

Kul att en tidning som The Economist skriver om detta!