Dämpning i byggnadsakustik kräver nya mätmetoder

Ny Teknik publicerar ännu en artikel om ljud (6 november 2008). Avhandlingen av Christoph Kling handlar inte bara om hur ljud beter sig och hur det sprider sig från rum till rum genom och längs väggar. Han visar också att i praktiken är inte ljudminskningen inte lika tillfredsställande som beräkningarna hade förutspått.

Utvecklar man istället nya mätmetoder för att fastställa hur ljudspridningen går till, kommer man att kunna placera ljudisoleringen på ett bättre och effektivare sätt, menar Christoph att en större del av ljudvågorna kan fångas i dämpningsmaterialet och förvandlas till värme.

Artikel i Ny Teknik om design av produktljud

"Det räcker inte att prata om ljud eller rita diagram över hur saker låter"..."Istället vill [Arne Nykänen] att ljud ska behandlas som all annan design".

Ny Teknik skriver om Arne Nykänens arbete i en artikel som publicerades den 29 oktober 2008. Passa på att lyssna på nio olika ljud från bilars fönsterhissar!

Pressmeddelande: design av ljud för produkter

I ett pressmeddelande som skickats ut från Luleå tekniska universitet, inför Arne Nykänens disputation den 21 oktober, beskrivs i stora drag avhandlingens innehåll och resultat.

Avhandlingens titel är "Methods for product sound design" och disputationen kommer att äga rum i F-huset vid Luleå tekniska universitet, klockan 10.00 den 21 oktober (2008).
Kopierat från pressmeddelandet (publicerat på http://www.forskning.se/):


"Ljud ger ett viktigt bidrag till vår uppfattning av en produkts kvalitet och identitet, något som har skapat ett behov att utveckla verktyg för produktljuddesign. I ett tidigt skede av produktutvecklings-processen börjar man ofta med att sätta ord på egenskaper man vill att en specifik produkt ska ha, till exempel att den ska låta varm, mjuk, kraftfull, sportig eller lyxig. Sådana rent verbala beskrivningar måste sedan översättas till fysiskt mätvara egenskaper.
De verbala beskrivningarna ger oftast en övergripande beskrivning av produktljudet, men för att kunna hantera deltaljerna krävs andra verktyg. Vid formgivning används skisser och visualiseringar – inom akustiken används facktermen auralisering som som är den ”ljudliga” motsvarigheten till synlig visualisering.
I doktorsavhandlingen Methods for product sound design med vilken Arne Nykänen disputerar den 21 oktober, föreslås att benämningen ljudskiss används för enkla auraliseringar, tänkta att användas i tidiga produktutvecklingsfaser. Genom att ta fram ljudskisser ökar möjligheterna att
tidigt lyssna till, diskutera, modifiera och välja ett målljud för en ny produkt.
...
Upplysningar: Arne Nykänen, tel. 0920-49 21 39, 070-203 88
25, arne.nykanen@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel.
0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se "

Klicka här för att läsa Arne Nykänens avhandling som PDF.

Foto: Arne Nykänen

Disputation: metoder för design av produktljud

Den 21 oktober disputerar Arne Nykänen med sin avhandling "Methods for Product Sound Design", vid Luleå tekniska universitet. Återkommer med mer info!

I nyheterna om "buller" på arbetsplatser

På Ekot i Sveriges Radio den 30 juli (2008) intervjuas Kerstin Persson Waye om lågfrekventa störningsljud i kontorsmiljöer. Inslaget är kopplat till samma studie som tas upp i artikeln i DN samma dag.

Läs artikeln i DN om störningsljud på arbetsplatser. (DN 30 juli 2008)
Lyssna på inslaget om lågfrekventa störningsljud på arbetsplatser. (Ekot 30 juli 2008)

Oönskat ljud kan leda till döden

"Buller tar livet av hundratals". Det var huvudrubriken på förstasidan avi gratistidningen City Stockholm den 27 november (2007).

I artikeln kan man läsa att världshälsoorganisationen (WHO) inom kort presenterar en studie som visar att inte mindre än 600 dödsfall pga hjärtinfarkt, i Sverige, kan bero på oönskat ljud, "buller" i dagligt tal. Studien visar att exponering av oljud från trafik, flyg och tåg ger högt blodtryck, vilket i sin tur kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar - och i värsta fall till döden.

Buller verkar störande i inlärningssituationer. Det pockar hela tiden på vår uppmärksamhet, vilket leder till att man blir stressad, förklarar Birgitta Berglund som intervjuas i artikeln. Birgitta har länge forskat kring buller, vid Karolinska Institutet i Stockholm. Jag hittade en liten överskådlig presentation av hälsopåverkan och ljud från flyg och vägtrafik, via KI:s webbplats, för den som är nyfiken.

Läs artikeln "Buller tar livet av hundratals" här.

Boverket vill därför skärpa reglerna för bostadsbygge i bullerbelastade områden. Detta ifrågasätts av Stockholms Stad: om man vill bo i stan så får man tåla ljud - man kan åtminstone inte vänta sig att nybyggnation av bostäder förbjuds i områden med livlig trafik eller andra oönskade ljud. Ett exempel på bullerklassad miljö är Kocksgatan på Söder i Stockholm. Mikael Söderlund, stadsbyggnads- och trafikborgarråd, ifrågasätter varför man skulle förbjuda bostadsbygge på sådana platser: "Jag vet tusentals människor som vill bo där" säger han.

Det gör jag också - vilket gör forskningsresultaten ännu mer intressanta.

Ljud som varumärke: uppsats och radioreportage

Med anledning om det tidigare inlägget om ansökan om att få Tarzans vrål varumärkesskyddat inom EU, vill jag tipsa om Stockholms Universitets pressmeddelande om Erika Lunells avhandling "Okonventionella varumärken – form, färg, doft, ljud".

Erika nämns även i ett blogginlägg på bloggen Vinterwebb, som handlar om bland annat ljud som varumärke och tipsar om Kvällspasset på P3 (31 oktober 2007, spola framåt till 25 minuter in i programmet). Tack Vinterbloggen för det - jag befann mig helt ovetandes i London då. För att höra enbart intervjun med Erika, spola fram till 46:15.

I programmet framgår bland annat att Jägermeister erhållit varumärkesskydd för en hjorts "brölande". Som grafisk återgivning i ansökan använde de sig av ett ljudspektrogram, som i sig är ganska svårbegripligt och svårtillgängligt. Erika berättar att det numera är tillåtet med ljudfil i ansökan, vilket gör spektrogrammet mer begripligt.

Det är lite lika acceptans mellan USA och EU. I EUs varumärkesregister måste det som ska skyddas kunna återges grafiskt, vilket inte inkluderar beskrivande ord av det som ska skyddas. Doften av gräs på tennisboll fick emellertid skydd som doftvarumärke genom en ansökan med beskrivande ord - men det är inte längre tillåtet i EU-domstolen.

Okonventionella varumärken blir fler och fler eftersom tekniken utvecklas, menar Erika. På frågan "Varför vill man konkurerra med ljud?" svarar hon att ljud ett effektivt medel, vi tar emot mycket information med hörseln, det är ett effektivt sinne.

Gränserna för vad som ska kunna skyddas med immeteriella, okonventionella varumärkesskydd måste också diskuteras, eftersom man inte vill riskera att "tillgängligheten" på tillexempel färgspektrat begränsas. Exempelvis ska ingen kunna skydda färgen orange på flytvästar, eftersom flytvästar i andra färger inte skulle synas lika bra, därför ska man inte kunna få ensamrätt på den säkerhetsfaktorn.

Utdelningen av Stockholms-Snäckan 2007

Idag var jag på Moderna Museet och lyssnade på Tove Kullberg som tilldelades HRF's "Stockholms-Snäckan" som jag skrev om igår. Jag missade tyvärr första hälften, eftersom ett av barnen skulle hämtas tidigt och följde med. (Att promenera från Nybroplan till Skeppsholmen tar olika lång tid om man är 4 respektive 30+. Även att 30+ promenerar med 4-åring på axlarna och tre stora kassar tar längre tid än beräknat kan jag meddela...)

Tove berättade om sitt arbete (läs om Tove på hrf.se). I inledningen av hennes undersökning, "En bra ljudmiljö gagnar alla", skriver Tove (citerar): "Det som är bra för en person som hör dåligt är även bra för alla andra." Arbetet har inneburit en ljudanalys av Moderna Museets lokaler, utifrån hörselskadades förutsättningar, och innehåller förslag på förbättringar. Men som sagt - förbättringar av exempelvis "överlappande" ljudverk är ju något som uppskattas av alla, inte bara personer med hörselskada.

Min 4-åring var tyst som en mussla (okejdå, en mussla med hosta i alla fall) under föreläsningen och blev väldigt nöjd över att det bjöds på bubbelvatten och nötter efteråt. Själv var jag glad över att ha hunnit träffa Tove trots att jag var försenad!

Illustration: Tove Kullberg

Tove Va-va

Jag köpte en fin bok idag: "Tove Va-va" av Tove Kullberg. Jag och yngste sonen fick den dessutom signerad efter utdelningen idag av hrf's pris "Stockholms-Snäckan", som gick till författaren (men av andra orsaker, nämligen hennes arbete med att öka ljudmedvetenheten på Moderna Museet, för att förbättra tillgängligheten för personer med hörselskada).

Boken handlar om en liten flicka som hör dåligt, baserad på Toves egna upplevelser som barn: Ingen kan förstå varför Tove Va-va aldrig "lyssnar ordentligt" förrän de gör en öron- och hörselkontroll. Då får hon också hjälp att höra bättre. Köp boken via AdLibris eller Bokus (i skrivande stund 89 kr + fraktkostnad hos båda, billigare alltså än de 155 kronorna den kostade på Moderna Museet!).

Förlag: Eriksson & Lindgren (2007)
Illustration: Emma Adbåge (större bild kommer)

Metodik för produktljudskvalitet

Hittade en intressant rapport av Juha Plunt och Monica Hellström (Ingemansson Technology AB). Rapporten beskriver och diskuterar en utveckling av metodiken bakom ljudkvalitetsarbete.

Enligt rapporten finns mycket dokumenation om ljudkvalitet som rör "långvariga produktljud" (continuous product sounds) - men desto mindre om de kortade produktljuden (impulsive product sounds). De kortare produktljud som analyseras i rapporten är öppnings- och stängningsljudet hos bildörrar av tre olika bilmärken, samt från en diskmaskinslucka.

Ett problem sedan tidigare är enligt författarna att den eller de grafiska figurer som skall beskriva kortare produktljud, har varit för odetaljerade. I förenklade figurer uppstår en konflikt: Vilka mätvärden ska få "beskriva" ljudet - den högsta uppmätta ljudstyrkan, energinivån, eller en blandning av de båda?

Genom att istället använda wavelet-analys av ljudfrekvenser - uppdelat i tidsenheter - ökas detaljnivån i den grafiska figuren. Fördelarna med metoden som beskrivs i rapporten är enligt författarna att det kan vara ett effektivare, och mer komplext verktyg i praktiska situationer då ljudkvaliteten hos en produkt skall justeras. Författarna understryker att mer subjektiva analyser kan användas som komplement till den objektiva analysen, eftersom det ofta handlar om att justera förutsättningarna för just användarens UPPLEVELSE av de kortare produktljuden.

Eftersom waveletanalys-bilden var så vacker, skar jag ut en liten detalj, som illustration till mitt inlägg. Jag vill understryka att bilden nedan därmed har mist sina ursprungliga funktioner. Originalet, med variabler och i rätt utsnitt och skala, finns, liksom en mer ingående redogörelse av metoden, i rapporten.


(Detalj från bild av: Plunt & Hellström / Ingemansson Technologies AB)