Dagens Media: om ljud och marknadsföring med Julian Treasure

Läs artikeln om ljud i marknadsföring och Julian Treasure (publicerad den 10 september 2009)

Se även mina tidigare inlägg här på bloggen, kopplat till detta:

• Om boken Sound Business av Julian Treasure
• Min pratstund med Julian Treasure
• Intervju med Julian Treasure (från bloggen minicom)
• Boktips om boken Sound Business
• Intervju med Julian Treasure i The Economist

Pimp My Car?

Lever du enligt tron att en vrålande motor är det yttersta beviset på en vinnande stil? Detta inlägget är i så fall tillägnat just dig!

"Föreställ dig att starta upp din moderna miljöbil med ljudet av en V8 motor. Detta är möjligt tack vare den Svenska innovationen SoundRacer. Företaget som har sitt ursprung i Göteborg har med hjälp av den senaste tekniken har utvecklat en specialdesignad produkt som känner av bilens varvtal. När föraren trycker ner gaspedalen hörs ljudet från en kraftfullt sportbil. "

(Kopierat från automotivesweden.se. Läs hela beskrivningen här.)

Hur funkar det? Se och lyssna här! (Soundracers webbplats)

Ja, vad säger man?

Ben Burtt - vem är det?

Ben Burtt heter mannen som ansvarade för ljudet till Star Wars. Det ljud som flest av oss kan relatera till kanske är ljudet från ljussablarna och Darth Waders andetag.

Här är en intervju med Ben om arbetet med att ljudsätta ljussablarna (på youtube):



Den senaste filmen som han har medverkat i är Pixars Wall-E. Läs om arbetet med filmen här (San Francisco Chronicle, 27/6 - 08).

Om ljuddesignade förpackningar på p1

På Vetenskapsradion (p1) idag handlar det om förpackningar. Mikael Lindström som är forskare på STFI-Packforsk talar om förpackningens värde för kundens förtroende - ljudet har betydelse för känslan av kvalitet/lyx. Hur papper låter när det rivs, och hur spritflaskor kluckar har en avgörande betydelse för hur prisvärd produkten känns för konsumenten.

Lyssna på inslaget på webbradio här.

Om du vill lyssna på p1 genom din "riktiga" radio så gör dig redo - det börjar i skrivande stund om... 45 minuter!

Tack E för tipset!

Föreläsning på Berghs School of Communication

Fredagen utvecklades enligt planerat med ett besök på Berghs School of Communication.
Som en del av den årliga slututställningen hölls en föreläsning om annorlunda marknadsföring. Föreläsningen inleddes med dofters betydelse i marknadsföring, intressant och fokuserat innehåll.
Sedan var det dags för kroppsspråkets betydelse inom samma ämne - och vidare över till det jag själv väntade på, nämligen Petter Lindholm, som skulle tala om ljudets betydelse i marknadsföring.

Det blev ett underhållande 45 minuterspass med Petter.

• "Hur gör man ljud av en visuell idé?" Frågan illustrerades av ett ljudexempel, baserad på den grafiska reklamkampanjen för Sjöhistoriska Muséets utställning Estoniakatastrofen: ordet ESTONIA som läses upp om och om igen, med en mer och mer förvrängd, allt dovare klang.


• "Kan upplästa budskap etsa sig fast?" Frågan illustrerades av ett ljudspår: En kvinna berättade om hur hon en gång satt repeat på en ljudslinga, i syftet att ställa in rätt inspelningsnivåer etc. Av en slump var det talade ordets melodi och rytm precis som en inspelad melodi. När vi lyssnat på loopen ett tjugotal gånger fick vi höra den ursprungliga texten läsas upp - och mitt i allt ihop kom "melodin" in, ett bisarrt men mycket underhållande fenomen.


• "Hur ändrar jag mottagarens känsla på 10 sekunder?" Frågan illustrerades av upspelad filmmusik från Psycho, följt av dramatisk klassisk musik, följt av barnskratt.

Undehållande föreläsning och kul att Berghs tar upp ämnet!

Guldsyrsan och paneldebatten på Berns igår

En rapport från Berns den 16:e januari:
Vinnaren av Guldsyrsan 2008 blev Sigrid Strömgren, med lätta stålrörsstolar + bord i ett material som alstrar betydligt mindre ljud mot golvet, elelr tillsammans med glas, porslin och bestick.
Grattis Sigrid! Stort tack för att du här visar att man kan fokusera på "källan" till dåligt ljud istället för på "åtgärder" för dåligt ljud!

Efter prisutdelningen följde paneldebatten, och som alltid när det finns många olika kontexter inblandade så upplevde nog många, både de medverkande och de som kom och lyssnade, att det fanns många ämnen som inte berördes, eller skulle kunnat få större utrymme.

Men...

...summan av kardemumman är att kvällen faktiskt var en startpunkt för vidare resonemang och diskussioner om ljud i restaurangmiljö. Inte en informationskväll. Det är i ett större sammanhang som ljudkvaliteten (både överlag och mer specifikt i restaurangmiljö) kan "förbättras" eller utvecklas.

För: språket (både talat och skrivet) är vetenskapens uttrycksmedel (Rosing,1984). Det är genom diskussion som man kan utveckla ett ämne. Därför hoppas jag snart att kunna få tillfälle till fler sådana diskussioner.

Här kommer några bilder från utställningen också (jag ska försöka fixa ett bättre sätt att visa bilder - just för det är bloggverktygen helt värdelöst, det går inte ens att skriva bildtext - nedan till vänster Ulrika Elovsson & Ulrika Mårtensson, till höger detalj från Allrums väggmodul "Nivå"). Men gå dit och titta själv, vettja! När du gått in på Berns, går du en trappa ned. Utställningen är öppen till den 22 januari (2008).

En radiointervju från P1 med två som fanns på plats igår kan du höra här.

Foto:

Håkan Sandberg (fotot av panelmedlemmarna - tack Håkan!)

Hanna Prage (övriga bilder)

Byggljud blir konst

Lennart Westman har spelat in ljud från ett bygge på Söder i Stockholm, vid Rosenlundsterrassen. Han kontaktade byggherren (NCC) som nappade på idén med att dokumentera ljuden under byggtiden. Nu har även en fotograf kopplats in eftersom man vill skapa ett konstverk med både ljud och bild.

Förutom den konstnärliga aspekten av projektet anser NCC att projektet också har ett dokumentärt syfte.

Läs om byggljuden i Ny Teknik
Läs om byggljuden i SvD
Lyssna till ett smakprov (SvD)

Anticimex behöver ljud!

När jag gick runt inne på RestaurangExpo 2007 så kom jag plötsligt fram till Anticimex monter.

Om jag minns rätt så såg jag där en "uppstoppad brandman", eller, ja en provdocka iklädd brandkläder. Om jag minns rätt alltså. Montern var vare sig subtil eller särskilt... kul. Inte heller en enda fejkråtta så långt ögat nådde. "Hög aktivitet av råttor och möss" varnas man samtidigt för på Anticimex webbplats. För första gången i mitt liv, på RestaurangExpo 2007, saknade jag faktiskt råttor! Anticimex sysslar visserligen, förutom med skadedjur, även med brandsäkerhet, hälso-/hygienfrågor, förebygger fuktskador mm.

Då väcktes en första tanke: Varför sker inte fler "länkningar" mellan montrar under en mässa, särskilt mellan varumärken som sticker ut från det egentliga mässtemat? Exempelvis hade ju Anticimex kunnat få tillstånd att utnyttja området för gästens upplevelse genom att placera ut en leksaksråtta (med diskret hänvisning till sin monter). Eller att ljudkommunikationsföretag på Restauranmässan "ger ett ljud" till Anticimex monter - med en hänvisning till ljudkommunikationsföretaget. Anticimex skulle i sin tur kunna placera en fejkråtta i ett hörn i ljudkommunikationsmontern, med hänvisning till Anticimex monter. Det skulle säkert väcka nyfikenhet som båda skulle tjäna på. Men... detta om "länkning" i mässmiljö, vad det nu skulle kunna kallas, var egentligen en parentes.

För de tankarna ledde vidare till något annat. För ett såpass "osynligt" - men välkänt - varumärke som Anticimex, vore det inte perfekt att utnyttja ljud i sin marknadsföring, för att ge "kraft" i komunikationen? Nu menar jag alltså på bred front, inte bara i mässmiljön.

Varför? För att ge en tydligare känsla av behov såklart. Den känslan väcks säkert effektivt med hjälp av vissa "negativt laddade" ljud som jag asssocierar Anticimex med - gnagande råttor, krafsande från små skalbaggsben etc... Det finns många som använt negativa värden i positivt syfte.

Jag kan ge några, ej ljudrelaterade, exempel, det finns säkert fler:
Ishotellet i Jukkasjärvi vände ett negativt laddat värde till ett positivt: "ogästvänligt" blev "exotiskt". Industribageriet Delicato utnyttjade konventionella texter som brukar kopplas till "hälsomedvetenhet" för att skoja med hur alltigenom onyttiga deras bakverk är: "Kan innehålla spår av vitaminer och mineraler", samt "Garanterat fria från fullkorn". Vilken succékampanj!

Man skulle kunna tänka sig en effektfull ljudlogga och/eller -installation utförd med finess och med tydliga - men subtila - ljud från "gnagande", "krafsande" eller "kravlande". (Kanske har Anticimex redan utnyttjat detta under senare mässor - i så fall tar jag åt mig äran eftersom jag pratade med mannen i montern om detta.)

Så, kom igen, Anticimex - krafsa mig i nacken eller gnag mig i stortån nästa gång vi ses!

Bilbranschen tar sig i kragen!

Besökte nyss Julian Treasures blogg och hittade en mycket intressant artikel som publicerades i BusinessWeek den 13 augusti (2007). Bilindustrin tar sig i kragen när det gäller ljudet verkar det som. (Om inte annat så är det ytterligare ett tecken på att media ägnar större utrymme åt produktljud, vilket jag återkommer om vid tillfälle.)

Derrick M. Kuzak gillade inte vad han hörde när han fick det övergripande ansvaret för Fords produktutveckling 2005. Arbetet med att fiffa till de dåliga ljuden hos olika Fordmodeller har bland annat lett till att Ford Taurus fått ett mer förtroendeingivande, kassaskåpsliknande, ljud när bildörren stängs. Enligt artikeln.

Kopierar in en annan del från samma artikel:

"A sign of the growing importance of sound in the auto industry is that J.D.
Power & Associates (a division of The McGraw-Hill Companies, parent of BusinessWeek) last year began measuring "pleasantness of sound" for doors, signals, and engine acceleration in its Initial Quality Study. "The door closure and chime is the car's second impression after exterior design," says J.D. Power Executive Director Joe Ivers."

Läs hela artikeln om ljud i bilbranschen, från BusinessWeek här.

Ljud som varumärke: uppsats och radioreportage

Med anledning om det tidigare inlägget om ansökan om att få Tarzans vrål varumärkesskyddat inom EU, vill jag tipsa om Stockholms Universitets pressmeddelande om Erika Lunells avhandling "Okonventionella varumärken – form, färg, doft, ljud".

Erika nämns även i ett blogginlägg på bloggen Vinterwebb, som handlar om bland annat ljud som varumärke och tipsar om Kvällspasset på P3 (31 oktober 2007, spola framåt till 25 minuter in i programmet). Tack Vinterbloggen för det - jag befann mig helt ovetandes i London då. För att höra enbart intervjun med Erika, spola fram till 46:15.

I programmet framgår bland annat att Jägermeister erhållit varumärkesskydd för en hjorts "brölande". Som grafisk återgivning i ansökan använde de sig av ett ljudspektrogram, som i sig är ganska svårbegripligt och svårtillgängligt. Erika berättar att det numera är tillåtet med ljudfil i ansökan, vilket gör spektrogrammet mer begripligt.

Det är lite lika acceptans mellan USA och EU. I EUs varumärkesregister måste det som ska skyddas kunna återges grafiskt, vilket inte inkluderar beskrivande ord av det som ska skyddas. Doften av gräs på tennisboll fick emellertid skydd som doftvarumärke genom en ansökan med beskrivande ord - men det är inte längre tillåtet i EU-domstolen.

Okonventionella varumärken blir fler och fler eftersom tekniken utvecklas, menar Erika. På frågan "Varför vill man konkurerra med ljud?" svarar hon att ljud ett effektivt medel, vi tar emot mycket information med hörseln, det är ett effektivt sinne.

Gränserna för vad som ska kunna skyddas med immeteriella, okonventionella varumärkesskydd måste också diskuteras, eftersom man inte vill riskera att "tillgängligheten" på tillexempel färgspektrat begränsas. Exempelvis ska ingen kunna skydda färgen orange på flytvästar, eftersom flytvästar i andra färger inte skulle synas lika bra, därför ska man inte kunna få ensamrätt på den säkerhetsfaktorn.

Patenttvist om ljudvarumärke avgjord

Förstasidan av The Times i torsdags, den 1 november, ägnades åt ett omtvistat ljud, nämligen Tarzans välkända vrålande (lyssna).

(Ljudfilen ovan ligger på en webbsida av Mathieu Neyens.)

Tvisten om huruvuda Tarzans vrål kan registreras som varumärke eller ej har pågått i 10 år. Nu är det dock fastslaget i EU-domstolen att den grafiska återgivningen, i det här fallet ett spektrogram, inte räcker som underlag för ett godkännande som registrerat ljudvarumärke, eftersom det inte är tydligt vad som egentligen resulterar i spectrogrammets utseende (som du ser på bilden ovan, intill Tarzan). Och det håller jag med om.

Det får mig att fundera över hur de tidigare ansökningarna sett ut. Som jag har förstått det så räcker noter som grafisk representation när man ansöker. Tarzans vrål kan självklart också skrivas som noter, intervall, etc. Har man försökt med det och misslyckats? Upplys mig någon!

De flesta skulle såklart associera till Tarzan när de hör vrålet. På samma sätt som det går att "förtjäna" varumärkesrätt, när ett namn eller en grafisk bild är känt av många, så undrar man om inte det vore en möjlighet här.

Och se där - surfade just runt lite mer och hittade ett försök till att skriva Tarzans vrål enligt det västerländska notsystemet på en blogg. Citat från bloggen People Listen to it:

"Took about 5 minutes (which includes the time I had to spend figuring out
how to make a fermata in Finale). I’m not super confident about the exact
pitches of the yodeled bit, but with a little more time I’m sure I (or
someone with bigger ears) could get closer to it. The point is, it’s not
rocket science."

Ja, just det! Jag frågar mig hur det kommer sig att inte ansökan inkluderade ett sådant försök? Till råga på allt visade det sig att ansökan, enligt nya EU-regler, även får inkludera ljudfiler. Så nu börjar processen om, eftersom man, enligt en artikel i Telegrapf.co.uk, har lämnat in en ny ansökan!

Vill du lyssna på de sex bästa Tarzanvrålen genom tiderna? (Times online).