Blogghösten 2009 invigd!

Ni har kanske märkt ett svagt rasslande härinne? Igår två nya inlägg, idag ett. Eller kanske två, och allt detta efter långa veckor av tystnad.

Fortfarande är vi inställda på sommar, eller är vi det? Någonting händer men vi kan inte sätta fingret på vad... Är det mörkret som överraskar oss om kvällarna? Eller det allt torrare ljudet när vinden sveper runt i trädkronorna? Eller vetskapen om att skolåret 2009-2010 börjar för de två yngre familjemedlemmarna om två - respektive nio - dagar? Vinterns kurande ligger fortfarande långt framför oss, sommarens nöjen dröjer sig kvar och vi befinner oss i en tid när vi därför inte vet om vi ska blicka bakåt eller framåt.

Just i en sådan tid kan man bestämma sig, man kan välja ett av två och jag väljer: framåt !!!

Och härmed förklaras blogghösten som invigd!

(Det betyder att jag välkomnar mejl och/eller kommentarer med era frågor, tips och åsikter!)

Ljudhjältarna - imorgon på P1

Förra veckan såg vi föreställningen Ljudhjältarna. Den var otroligt bra tyckte både jag och alla fem barnen som fick följa med. Jag hoppas att så många skolor som möjligt har möjligheten att se den.
Stort tack för en trevlig kväll!
Föreställningen riktar sig till lågstadium samt förskoleklass ("0:an") och syftar till att öka medvetenhet och kunskap om ljud och hörsel.
Imorgon, tisdag 19 maj (2009) kl. 21 i P1 sänds ”Skolministeriet” från UR. Där ska enligt uppgift några minuter handla om AMMOT's projekt ”Ljudhjältarna”.

På kurs mot... vaddå?

Imorgon (tittar på klockan, korrigerar raskt till "Senare i dag") blir jag student om allt går sig väl. Inom ett ljudområde. På distans. Vi får väl se hur det går, men jag har klickat iväg ett oroligt mejl nu i alla fall. Att jag är antagen råder det inga tivivel om. Men med tanke på att kursstarten formellt inföll idag (klockan igen - ok då, "igår") och det fortfarande kvarstår vissa oklarheter är frågorna många:

När börjar jag?
Hur ser kursplanen ut?
Hur går distansstudierna till?
Har info-utskicket till mig kommit bort?
Är kursen inställd?

Ja, ni ser själva att det saknas en del ganska väsentlig information. Jag berättar mer om kursen när (om?) det visar sig att allt är i sin ordning.

Absorberad på Möbelmässan

Smoothear besökte möbelmässan Stockholm Furniture Fair 2009.

Ljudabsorberna breder ut sig, på längden och på tvären. Och de ändrar form och fason. Överlag är det dyra lösningar, och i många fall ganska tveksamt hur kvoten dämpningsegenskaper/utseende egentligen kan värderas. Det är inte så viktigt i sammanhanget, för väggabsorbenternas utbredande ger en tydlig bild av att ljudmedveten har ökat under de senaste två åren.

Kanske snabbar det på utvecklingen så att producenter, beställare, designers, konsumenter, återförsäljare och konceptutvecklare ser möjligheterna i att förhindra dåligt ljud redan vid källan.

En halvdag ägnade jag inne på Furniture och Light. Greenhouse skulle jag återkomma till dagen därpå - men fick tyvärr förhinder i sista minuten.

Clarion Sign Hotell

Jag gjorde ett litet studiebesök på nya hotellet Clarion Sign häromdagen. Jag var inte ute efter att göra några ingående djupanalyser, men några saker hängde sig kvar i minnet. Alla reagerar olika på ljud, det vet vi. Här är vad jag tyckte:

Först gick jag in i fel entré och väntade i en lång kö innan jag förstod att jag gått fel. Något var alltså lite otydligt när det kom till var man skulle gå in, om man kom västerifrån, längs Torsgatan, som jag, men det har ju inte med ljud att göra, så jag lämnar detta.

När jag väl kom in i rätt entré så blev jag lite... besviken. Dels var det olika "receptioner" - någon typ av recetionsdisk för en resebyrå (?), samt den riktiga receptionen. Det var lite rörigt för att vara ett påkostat koncepthotell. En spricka i taket också, jasså minsann.

Men - det visuella är ju bara en del av upplevelsen. Därför satte jag mig i en av fåtöljerna i entrén och lyssnade. Och tyvärr visade sig att ljudbilden var ännu rörigare. Förutom alla de gäster som stod och pratade och fipplade med sitt bagage i väntan på sin tur vid receptionen, så hörde man väldigt mycket kringljud från alla håll. Baren och restaurangen bidrog också på ett inte allför inbjudande vis. När mitt sällskap kom och satte sig i fåtöljen bredvid visade det sig dessutom att vi hörde varandra ganska otydligt. Ingen bra kombination.

Jag är nu mycket nyfiken på hur projekteringen och planeringsfasen gick till, var ljudet kom in och vilken av de inblandade aktörerna som har, eller borde ha ansvaret för ljudbilden i entrén (och för all del resten av hotellet som jag inte sett ännu).

Efter vistelsen i hotellets entré begav jag mig upp till Spa-avdelningen, längst upp i hotellet. Trots att hotellet är beläget med utsikt över spåren, precis i anslutning till Stockholms Central (läs: all ankommande och avgående tågrafik) hörs inget ljud från tågtrafiken in i hotellet. Positivt att slippa ifrån vissa av stadens påfrestningar tycker säkert många. Men, det var något med golvet - hårt och "lådigt", mitt i all den påkostade tystnaden från fönsterna. Det var synd.

Jag spatserade vidare, ut på taket. Åt väster ligger en pool som värms upp året runt (...jag ska inte gå in på några miljöaspekter här...). Åt öster en terrass. Uppe på taket, både åt öster och väster, kommer det "storstadsljud" från alla väderstreck: Tågen och biltrafiken bidrar med sina "röster", som antagligen kommer att låta på ett ungefär likadant om 10 år. Men sedan har vi alla byggen som pågår i nästan varje riktning: Ett antal lyftkranar, byggnadsställningar och halvfärdiga byggen, som också stämmer också in i "stadssången". Den stämman kommer visserligen avta inom ett par år, just där i alla fall.

Att stå där uppe på taket ger mig ändå en ny känsla av Stockholm - allt hörs på håll, som en jämn "bakgrundsmusik". Därför tycker jag att det ändå var en oväntat positiv upplevelse. Det är inte alltid tystnad som ger den bästa upplevelsen. Att sitta vid poolkanten uppe på ett tak och samtidigt höra omvärlden, storstaden, på avstånd, halvt nedifrån, kan nog vara ganska mysigt.

Foto: Hanna Prage

Rikssamtal med Lunds Universitet

För en tid sedan talade jag med Frans Mossberg vid Ljudmiljöcentrum, som samordnar tvärvetenskaplig forskning om ljud vid Lunds Universitet. De anordnade även ett ljudsymposium den 24 oktober 2008, läs mer om det här.


Vårt samtal berörde bloggen som verktyg, om interdisciplinär forskning och jag fick några bra svar på olika saker jag gått och funderat över. Framförallt fick jag lite inblick i vad som händer på Ljudmiljöcentrum som tillhör Lunds tekniska högskola.

Föreläsning: ljud som designelement inom arkitektur

I torsdags, den 18 september (2008), gick jag på en mycket intressant föreläsning med Björn Hellström (Urban Sound Institute) om ljud, på KTH Arkitektur. Stockholms Arkitektförening anordnade föreläsningen.

Den här handlade om ljuds betydelse och möjligheter som designelement inom arkitektur. Utan tid och förmåga att beskriva föreläsningen ur mitt eget perspektiv, presenterar jag här några utdrag från mina anteckningar. Orden är alltså Björn Hellströms. Som jag hoppas ni förstår var själva föreläsningen mycket mer levande och engagerande än mina anteckningar...

Några citat:

• Hur ska arkitekter och akustiker kunna samarbeta?
• Ta kommandot över ljudmiljön och börja prata om ljudkvalitet.
• Ska vi lära oss något om ljud ska vi fråga oss vilka ljud som är önskade.
• För att arbeta med ljud som designelement krävs interdisciplinär metodik.
• (ungefär:) Det behövs bygglov om en butik vill sätta upp en skylt i det offentliga rummet. Men vill man spela musik i det offentliga rummet behövs inget liknande tillstånd.

Björn berättade om några projekt han varit med i:

• Mötesplats i Gallerian
• Citybanan
• Transportsträcka Odenplan
• Nordic Walk
• Ljuddesignlabbet på Konstfack

Sedan beskrev han ljuddesignlabbet på Konstfack, som används för auralisering. Poängen med auralisering är att förenkla kommunikationen mellan akustiker och arkitekt. Metoden ger en kreativ arbetsprocess i kontaktytorna mellan akustik/arkitektur/design. Därmed har auraliseringsverktyget en samtidigt pedagogisk och social funktion.

Några frågor avslutade föreläsningen, en om öppna kontorslandskap versus heltäckningsmattor och s.k. vitt brus. En annan fråga var om det finns några arkitektoniska "förebilder", då ljud använts som designelement.

En mycket intressant föreläsning!

Jag i tidningen Fläkten

I tidningen Fläkten, nr 01/2008 (sid 25-26) talar jag om fördelarna med att välja ljudmiljö tidigt.

DN Bostad på hembesök!

Nu ligger den uppe på nätet, artikeln om mig i DN Bostad. Läs den här!

Och ni andra som snarare kommer hit på grund av artikeln:

Varmt välkomna att titta runt här inne på bloggen!

Till höger finns en spalt med tidigare inlägg, och längre ned till höger arkiveras äldre material. Det finns även små "etiketter" längst ned i varje inlägg. Om man klickar på ett sådant får man upp alla blogginlägg inom ett visst ämne. Vill man tillbaka till förstasidan klickar man bara på "smoothear" längst upp på sidan.

Foto: DN/Tomas Ohlsson

Ljudrapport från Arbetsförmedlingen Norrmalm

Jag befinner mig just nu på Arbetsförmedlingen Norrmalm. Det finns mycket som kan ta ens tid på Arbetsförmedlingen, som inte riktigt kan relateras till direkt jobbsökande. Den mesta av tiden kan man lägga ner hemma vid sin egen dator. Man kan också välja att sitta vid någon av datorstationerna. (Om man skulle råka glömma var man befinner sig så står det också "Kundarbetsplats" med stora bokstäver vid varje datorstation.)

På Arbetsförmedlingen får man sig en rejäl dos av INSTITUTION, via flera sinnen. Förutom väl inarbetade, oförklarliga rutiner vid ankomst (man får inte ta nummerlapp när man kommer, först måste man stå i kö för att prata med en värd - sedan går det bra att ta nummerlapp.) så har lokalen en hämmande, rent av otrevlig ljudbild.

Tangentborden är nedsänkta i en trälåda som gör knapptryckningarna till små trummanden. Själva skrivskivan är formgjuten Corian (?) vilket antagligen kunde ha utnyttjats bättre ur ljudsynpunkt. Knattret från det egna och andras tangentbord blandas med personliga detaljer ur samtal mellan arbetssökande och de som jobbar här. Som en tung ridå över alltihop ligger ett surrande från datorer och ventilationssystem. Trots allt detta har man känslan att man måste vakta noga för att inte låta för mycket här, vilket ger en hämmande effekt, eller så blir man klumpig i rena förskräckelsen.

Min första förmiddag jag spenderade här på Arbetsförmedlingen ledde därför till att jag skickade en förfrågan till Arbetsförmedlingen, om de ville koppla in mig för att förbättra ljudmiljön. Det hade varit kul, men tyvärr var det ingen som nappade på den idén.

Jag undrar varför man till exempel avskärmar samtalsdelen med en utomhusspaaljé för växter? Vad försöker man skärma av? Inte är det samtalet i alkla fall. Utlämnad känner man sig här, och beklämd oavsett om man tycker att man har anledning till det eller inte. Och det beror definitivt inte på de som jobbar här, de är trevliga. Det sitter liksom i väggarna och planeringen av ytan.

Det är ju faktiskt enkelt att förbättra den dagen man förstår att trivsel förbättrar effektiviteten, även om det just nu inte var intressant.

Filmsnutt: den visslande etiketten från Micvac

Här är äntligen filmsnutten från besöket på Gooh. Jag inhandlade en maträtt (lax med kardemummadoftande ris, kokosmjölk och lime för att vara exakt) och förevigade uppvärmningsprocessen. Tyvärr var det fläktar och kunder och min egen mobiltelefon som krånglade till ljudupptagningen, men jag tror att det går att höra den visslande etiketten från Micvac i filmen ovan (sätt bara på ljudet på datorn och vänta en liten stund). När jag väl lyckats installera alla nödvändiga program efter min bärbara dators totalhaveri kommer jag kunna lägga till den separata ljudfilen, av lite bättre kvalitet. Tack K och A för långtidslånet av den mycket behändiga och alldeles förträffliga Minidisc-inspelaren!

Video/ljud: Hanna Prage

Inferno från Indusec

I morse hade min omtänksamme äkta hälft lämnat en urriven artikel till mig på frukostbordet. Rubriken löd "Här går larmet som får tjuven att kräkas" (Ny Teknik, den 28/5 2008)

Vad är nu detta? Ögnande igenom texten... jaha... ett inbrottslarm framtaget av Indusec, med ett utprovat ljud som tydligen låter så jobbigt att man inte står ut.

Efter frukosten ringde jag upp Indusec och bokade in ett möte. Johan Sandberg och Asko Antikainen tog emot mig och berättade om larmets funktion och användningsområde och lät mig hålla i "avtryckaren". Jag var beredd att stålsätta mig - men stod ändå bara ut i en bråkdels sekund innan jag var tvungen att släppa knappen för att få tyst på larmet. Men illamående, nej, men ett påfrestande ljud. Fast i ärlighetens namn kan jag inte säga att jag upplevde någon större skillnad på larmet jämfört med andra larm jag har hört. Å andra sidan kunde jag ju inte jämföra.

Skillnaden mellan "Inferno" och en vanlig larmsiren är att fyra, istället för en, ton spelas upp samtidigt. Frekvenserna ändras utan koordination, men ligger parvis ganska nära i frekvens. Detta gör att hjärnan har svårt att hantera signalerna, och det leder till obehag.

Företaget har också en produkt som kombinerar ljudlarmet med en ljusfunktion. Den som försöker bryta sig in möts av bländande stroboskopljus, samtidigt som det öronbedövande ljudet. Dessutom visade de upp en prototyp av en "ljudgranat" (som syns på bilden till höger) - ett oskadligt överraskningsmoment som kan användas av säkerhetsstyrkor.

För mer info, kolla Indusec's hemsida.

Foto: Hanna Prage

Kletigt och gott i Malmö!

Mest provocerande matljudet är enligt mig det ljud som uppstår när man joxar ihop ingredienserna under en måltid bestående av råbiff. Det har jag pratat om förut.

När vi var i Malmö var det råbiffspremiär för mig, sedan köttfärsskandalen i höstas. Jag trodde aldrig jag kunde känna ett sug efter råbiff igen, men jag hade fel. Väldigt fel, eftersom jag kände ett tvingande begär efter det två dagar i rad. Så jag åt det därför två dagar i rad.

Ljudet får ni tänka er själva. Jag har fortfarande inte lyckats ringa in ett ställe i Stockholm som uppfyller två viktiga krav: dels måste det finnas en fantastisk råbiff, dels en ljudmiljö som lämpar sig för ljudupptagning. Tures går fetbort av den sistnämnda anledningen.

Några tips?

Föreläsning på Berghs School of Communication

Fredagen utvecklades enligt planerat med ett besök på Berghs School of Communication.
Som en del av den årliga slututställningen hölls en föreläsning om annorlunda marknadsföring. Föreläsningen inleddes med dofters betydelse i marknadsföring, intressant och fokuserat innehåll.
Sedan var det dags för kroppsspråkets betydelse inom samma ämne - och vidare över till det jag själv väntade på, nämligen Petter Lindholm, som skulle tala om ljudets betydelse i marknadsföring.

Det blev ett underhållande 45 minuterspass med Petter.

• "Hur gör man ljud av en visuell idé?" Frågan illustrerades av ett ljudexempel, baserad på den grafiska reklamkampanjen för Sjöhistoriska Muséets utställning Estoniakatastrofen: ordet ESTONIA som läses upp om och om igen, med en mer och mer förvrängd, allt dovare klang.


• "Kan upplästa budskap etsa sig fast?" Frågan illustrerades av ett ljudspår: En kvinna berättade om hur hon en gång satt repeat på en ljudslinga, i syftet att ställa in rätt inspelningsnivåer etc. Av en slump var det talade ordets melodi och rytm precis som en inspelad melodi. När vi lyssnat på loopen ett tjugotal gånger fick vi höra den ursprungliga texten läsas upp - och mitt i allt ihop kom "melodin" in, ett bisarrt men mycket underhållande fenomen.


• "Hur ändrar jag mottagarens känsla på 10 sekunder?" Frågan illustrerades av upspelad filmmusik från Psycho, följt av dramatisk klassisk musik, följt av barnskratt.

Undehållande föreläsning och kul att Berghs tar upp ämnet!

Maten-är-klar-pip från Micvac och Gooh

Jag rev ur en liten notis ur Ny Teknik innan Malmöresan. Tyvärr vet jag inte vilket datum den publicerades men den visar en smart förpackning, med en ventil som visslar när maten är färdig, inne i microvågsugnen.

Micvac heter företaget som utvecklat etiketten. Färdigmaten säljs via snabbmatsvarumärket Gooh, och på deras hemsida går det att se var rätterna går att köpa. Man behöver en microvågsugn för att det hela ska fungera, och det har tyvärr inte jag... Men jag har just varit i kontakt med Micvac och Gooh, så förhoppningsvis kan jag filma en snutt på plats, någon av de kommande dagarna. Lunch imorgon på Hemköp på Åhlens City, kanske, om någon från Gooh hör av sig.

I väntan på en brännugn

Ett av projekten som tagit den mesta av min tid efter USA-resan (återkommer till det om exakt 2 och en halv vecka) ledde mig ut på jakt efter det ultimata kärlet för en inomhusfontän, eller mindre springbrunn.

Jag har därför rört mig i krokarna där jag bor och befann mig till slut inne på keramikstället Salong Pottan. Där inne, längst uppe på en hylla, skymd av olika krukor, täckt av damm och lite spindelväv fann jag vad jag letat efter. En keramikfontän, skapad av Pia Hedstrand.

Den stod i väntan på att bli bränd en andra omgång, och det var högst osäkert om den skulle klara hettan, och vad som skulle hända med sprickorna i foten. Nervös väntan.

Så på onsdagen ringde Pia och meddelade att babyn var född - den hade klarat sig oskadd igenom bränningsprocessen! Jag sprang dig och beskådade underverket: svart, matt med en klang som en metallskål. Jag fick låna hem den, monterade fast pumpanorningen, satte i kontakten, hällde på en skopa vatten...

...och fick se vattnet rinna ut undertill över bordsytan! Vattenläckan var ett litet antiklimax, men fontänprojektet visade sig vara ett experiment och kan alltså ge ett lyckat nästa resultat. Men när jag och min man stog och tittade på fontänen var vi överens om att den borde stå härhemma i alla fall, fast tom. Den passar ändå ihop med den egenkonstruerade vattenkällan vi har i fönstret, fylld med stenar från resor från när vi själva var små, och barnens stenar. Min personlige fotograf tog en bild av fontänen, men den får jag först om ett par dagar. Tills dess får ni nöja er med bilden jag själv tog, som inte ger rättvisa åt konstverket.

På Materialbiblioteket på Material Connexion i New York

Fredag i New York. Vid tre var det dags för mitt inbokade möte på materialbibliteket. Michael La Greca tog emot mig och berättade om Material Connexion, ett materialbibliotek vars tjänster man kan utnyttja som medlem, och som finns i New York, Cologne, Bangkok och Milano.

Både företagen som producerar materialen eller tekniken och de som vill ha tillgång till det arkiverade materialet betalar medlemsavgifter. Varje månad röstar en jury fram 15 nya material, vilka exponeras i entrén. Följande månad ersätts de av nya inröstade material och flyttas därför in till det större utställningsrummet. Där hänger de tills det blir dags att arkiveras i lagret, men även då kan de hämtas de fram efter förfrågan, efter sökningar på sökord eller kategorier.

New York

Nu har den värsta jetlagen försvunnit och gett plats för lite mer upptäckarlusta. Trafiken dånar. Sirenerna tjuter. Och i de små plättarna till parker, omgivna av höga hus och tät trafik, hörs även kvittrande fågelsång och fontäners brus.
Imorgon fredag kommer jag att besöka materialbiblioteket hos Material Connexion, på 127 West 25th Street, vilket känns kul och spännande.

AMMOTs årsmöte ikväll

Ikväll är det dags för årsmöte på AMMOT. Förra årets möte var mycket trevligt och intressant. Under året som gått har jag haft givande utbyte med en av personerna jag träffade där. Ska bli intressant att se och höra vad som händer i år!

Besök hos Stallet: tyger av Ulrika Mårtensson

Igår var jag på showroom:et Stallet (Storgatan 23 i Stockholm) för att kolla på Svensson Markspelles kollektion mute:on, designad av Ulrika Mårtensson. Tyget har något så ovanligt och trevligt som dokumenterade dämpningsegenskaper! Det är naturligtvis Ingemansson Technologies som har varit i farten.

Min favorit blev genast tyget "Wild". Någonstans här hemma ska det sitta, väldigt snart.

Här kan du lyssna på skilladen i ett rum med och utan tyg från mute:on-kollektionen (från Ludvig Svenssons webbplats).

Med i Vallentunas lokaltidning

Jag fick höra idag om en artikel som publicerats i Vallentunas lokaltidning, "Steget", baserat i huvudsak på en intervju med Björn Hellström. Men någonstans i mitten skymtade jag mitt eget namn också, och bloggen. Roligt! Jag lägger ut artikeln här på bloggen så fort jag fått tag i den.

Testbild... (jobbsökning pågår)

Om det här var en teve skulle ni ha sett en testbild här sedan en tid tillbaka. Som ni har märkt har jag inte ägnat mig åt bloggen under de senaste två veckorna, jag håller nämligen på att söka jobb.
Än så länge har den huvudsakliga tiden gått åt till att kontakta olika företag, författa CV och personliga brev, scanna jobb-fliken på olika webbplatser, platsannonser m.m.

Betyder det att bloggen kommer att läggas ned? Vem ska då blogga om ljud?
Det finns ingen anledning till panik - jag kommer att skriva så ofta jag hinner, men nu måste intäkterna bli större. Sponsorskap för bloggen, anställning eller konsultuppdrag mottages härmed tacksamt!

Hello Umeå!

To honor the students I met today, at Designhögskolan in Umeå, this will be the first post in English on my blog, ever!

Todays presentations showed different project, where sound was an evident element. The most common way of treating the sound in the project seemed to be resulting in products that used data from the visitors in various ways of interaction - to modify different types of sounds emitted through speakers.

It was a very interesting day, and during the afternoon I had the privilege to meet three out of five groups, to discuss and share thoughts about how they actually were using sound in their projects.

I will meet the two remaining groups tomorrow, very exciting! After lunch I will talk about my thesis, and give my comments on the sound aspect of the projects in general.

It's strange... when I left Stockholm I didn't notice anything strange, but when I arrived in Umeå I could see something WHITE on the ground... What on earth could that possibly be?!

Uppdrag på Stockholms Universitet

Till att börja med vill jag tacka alla närvarande studenter för ert engagemang den 18 januari (2008), under Multimedialinjens obligatoriska utvecklingsdag!


Ett litet sammandrag om dagen:

Jag hade fått i uppgift att göra ett case, en fallstudie över ett problem med "ljudtema" som studenterna skulle kunna diskutera kring.


Från Universitetets sida var tanken med dagen var att studenterna skulle jobba tillsammans utöver klassgränserna, problemlösning, och att komma i kontakt med tidigare Multimediastudenter för att få en inblick i tiden efter utbildningen.

Jag ville lyfta upp svårigheterna att arbeta med att lösa problem: finns det bakomliggande problem som är den egentliga felkällan? Det konkreta problem jag valde var en stökig ljudmiljö i ett mellanstadieklassrum. Jag hade därefter grävt en liten fallgrop i texten, i form av insmugen fakta i texten som hänvisade till forskningsresultat "som visar att fågelkvitter gör att man känner sig mindre stressad". Jag ville se om de som jobbade med caset godtog denna "sanning" rakt av, och var nyfiken på om det kunde leda till intressanta diskussioner.


Ett viktigt syfte med caset, från mitt håll, var slutligen att ge dem en liten "puff" mot en mer ljudmedveten tillvaro, som blivande web-/informationsdesigners (eller som privatpersoner, för all del). För att de multimediala lösningarna ska funka i verkligheter kan det krävas att man ägnar en tanke åt den faktiska miljön där lösningarna kommer att användas, och inte bara den tekniska lösningen i sig.
Tre grupper fick arbeta med mitt case. De satt gruppvis för att bolla idéer i ca en timme, sedan fick de redogöra idéerna för mig. Efter feedback från mig fick de sedan fortsätta diskutera, gruppvis, och formulera en fiktiv "lösning" som sedan skulle presenteras för alla årskurser.


Alla grupper reagerade glädjande nog på uttalandet om fågelkvitter, åtminstone på någon nivå. Särskilt en av grupperna redogjorde metodiskt för sina tankegångar, vilket var mycket intressant att få ta del av:

"Fågelkvitter... ja men är det typ kråkor eller duvor, hahaha? Eller en uggla, ho-hooo, hahaha!", "Man måste ju säkert kolla om det finns några ljud man kan ta bort, typ möbeltassar på alla stolar."

Samma grupp som tidigare ifrågasatte användningen av ljud i klassrummet:

"Vi tror att klassrumsmiljön inte är det rätta stället att spela upp fågelkvitter på, däremot kanske övriga delar av skolmiljön skulle passa".


En annan grupp talade också om att förändra själva lektionernas upplägg, t.ex. genom att samla klassen utomhus.

Sjölva lösningen var naturligtvis inte det viktigaste, utan vägen dit. Det fanns inget "rätt" svar, det "utvecklande" under denna utvecklingsdag var just deras egna tankar, diskussioner, och att arbeta inom nya grupper.

Jag hade en väldigt rolig och lärorik dag, tack alla medverkande!

Till Designhögskolan i Umeå på torsdag morgon!

Nu är resan bokad - jag åker till Umeå redan på onsdag kväll!

För två veckor sedan ringde jag till Designhögskolan i Umeå, för att pejla om jag kunde få göra ett besök under vecka 9. Det visade sig gå bra (se tidigare inlägg). Men jag fick samtidigt veta att det just nu pågår en kurs som låter studenter (på masternivå) utforska "förhållandet mellan 3-dimensionell form och ljud". Efter att jag varit i kontakt med kurs- och utbildningsansvarige har jag nu fått möjligheten att komma dit nu i veckan, torsdag och fredag, under pågående kurs, i stället för att komma dit när kursen just slutat.

Det ser jag fam emot. Dels får jag vara med under studenternas presentationer av de första två veckornas arbete, dels kommer jag att berätta om min undersökning av hur designers hanterar ljudegenskaper under designprocessen (uppsatsen finns att ladda ned som PDF till höger på bloggens startsida).

Det blir således mitt andra tillfälle ansikte mot ansikte med en grupp studenter.

smoothear till Möbelmässan!

Illustration: skärmdump från www.stockholmfurniturefair.se

Jag fick just presskortet till möbelmässan Stockholm Furniture Fair 2008 med posten!

Tyvärr är båda barnen sjuka så vi får se när (eller om) jag lyckas ta mig dit.

Sigrid Strömgren som vann Guldsyrsan 2008 med sina bord och stolar "Silent Whisper" kommer att hålla till i Greenhouse, förresten. Ett tips till er som inte hade möjlighet att se och lyssna på bordet och stolarna på Berns i januari.

smoothear besöker FORMEX 2008

Nu kommer till slut rapporten från FORMEX 2008 i Älvsjö.

Det här var mitt första besök som "pressperson" alias "ljud-i-design-bloggare" på en mässa. Nästa gång kommer jag definitivt se till att komma i tid och framförallt vara mycket bättre förberedd. Men man lär så länge man lever, inte sant?

Jag såg till att vara på plats strax efter att pressfrukosten satte igång, ovetande om vilket pådrag som redan hade startat. En kvart efter att frukosten börjat fanns nämligen inte en enda sittplats! Vi som stod vid sidan om hade således missat chansen att få bjudas på frukost. "Stunt samma" tänkte jag - tills jag insåg att vi som stod vid sidan om inte heller fick smaka av champagnen som delades ut efter en stund Jag gärna bubblat lite trots den tidiga timman. Under pressfrukosten pågick en kort rapport om årets tema ("la vie en rose") samt lite musikalisk underhållning.

Sedan var det bara att börja scanna ytorna efter en snabb tur upp till pressrummet där jag som tur var hittade några kakor. Det blev pressfrukosten för mig.

Antalet utställare var 752 stycken. Så att tala om scanning i det sammanhanget betydde raskt marscherande + hökblickar i utställningskatalogen och in i montrarna. Att nästla sig in i ljudaspekterna av utställarnas produkter och tjänster visade sig vara omöjligt. Men jag gjorde ett ärligt försök i alla fall.

Inne hos Teddykompaniet började jag fundera över varför mjukdjur alltid bräker något i stil med "Dålig kvaliteheheheheheheheheeet!"

Jag frågade om detta - och fick veta att tekniken för att spela upp bättre ljud redan sitter på plats i alla mjukdjur med läten. Själva tekniken har alltså kapacitet nog att rymma bra ljud. Men det är själva filerna som är kass. Nu är jag såklart medveten om att mjukdjursindustrin inte skulle tjäna några pengar på ljudkvalitetsarbete, i jämförelse med exempelvis bilindustrin. Men frågor om hur tekniken ser ut, vad som är den egentliga orsaken till den dåliga ljudkvaliteten - och varför ljudet låter kass trots att själva mjukdjuren skulle kunna låta hur som helst, ledde till en mycket intressant diskussion:

För att få filer med bättre ljud skulle det kosta oerhörda summor. Och skulle man bekosta inspelningen av ljuden själv för att få ljud av bättre kvalitet skulle de som arbetar med att stoppa in filerna ta ut en lika astronomisk summa, så det går inte.

Lite frustrerande när man väl förstår hur det hänger ihop. När det dessutom behövs batterier för att spela upp det dåliga ljud skulle jag vilja uppmana till: bojkott! Köp inte hem dåligt ljud - särskilt inte när du behöver batterier för att kunna använda leksaken!

Billiga leksaker som piper, skjuter, ylar, "kraschar" etc etc fanns det massor av på FORMEX och om sådant orkar jag inte ens skriva. För vem som helst inser ju att ingen bryr sig om ljudet (eller miljön) när man kan få en stor, ny leksakshelikopter för under hundralappen?

Nog om leksaker med uppspelat ljud nu. Jag gick vidare. Några av alla de produkter jag passerade:

Porlande vattenspel
Bambudraperier
Instrument
Köksredskap

Jag borde ha ägnat varje minut bara åt köksredskap, konstaterade jag när jag åkte hem. Avgränsning är alltid bra. Jag upptäckte efter några besök i montrar med köksgrejer: Till och med i ett sammanhang där man visar upp rostfria kökstillbehör bredvid silikonbelagda så finns det ingen som har funderat över skillnaden i ljudbilder som dessa olika kökstillbehör skulle ge upphov till. Ännu i alla fall.

Studiebesök på Designhögskolan i Umeå inbokat!

Jag fick klartecken under kvällen att jag får komma och besöka Designhögskolan i Umeå! Vi reser nämligen dit för att rasta barnen i skidbacken, under deras sportlov vecka 9.
Inte nog med att jag överhuvudtaget får komma dit: under vecka 4 - 8 pågår dessutom en kurs som heter "Industrial sound design". Masterstudenter utforskar då "förhållandet mellan 3-dimensionell form och ljud", enligt min trevliga kontaktperson. Det är nästan för bra för att vara sant.

Veckans schema

Igår kom presskortet till FORMEX 2008 med posten som en glad överraskning! Jag var nämligen osäker på om jag skulle bli "godkänd" som pressperson eller inte.

Den här veckan blir kul!

Onsdag: Jag ska medverka i en paneldebatt på Berns om ljud i restaurangmiljö.
Torsdag: Jag besöker FORMEX 2008 på Älvsjömässan och nyhetsspanar om ljud i design.
Fredag: Jag håller i ett case om ljud och designtänkande under en utvecklingsdag med studenterna på Multimedialinjen, vid Stockholms Universitet.

Med andra ord så hamnar mitt livs två första tillfällen att tala inför en folksamling med två dagars mellanrum. Bra - då finns ingen tid för oro när det ena väl är avklarat!