Ljudhjältarna - imorgon på P1

Förra veckan såg vi föreställningen Ljudhjältarna. Den var otroligt bra tyckte både jag och alla fem barnen som fick följa med. Jag hoppas att så många skolor som möjligt har möjligheten att se den.
Stort tack för en trevlig kväll!
Föreställningen riktar sig till lågstadium samt förskoleklass ("0:an") och syftar till att öka medvetenhet och kunskap om ljud och hörsel.
Imorgon, tisdag 19 maj (2009) kl. 21 i P1 sänds ”Skolministeriet” från UR. Där ska enligt uppgift några minuter handla om AMMOT's projekt ”Ljudhjältarna”.

Uppdrag på Stockholms Universitet

Till att börja med vill jag tacka alla närvarande studenter för ert engagemang den 18 januari (2008), under Multimedialinjens obligatoriska utvecklingsdag!


Ett litet sammandrag om dagen:

Jag hade fått i uppgift att göra ett case, en fallstudie över ett problem med "ljudtema" som studenterna skulle kunna diskutera kring.


Från Universitetets sida var tanken med dagen var att studenterna skulle jobba tillsammans utöver klassgränserna, problemlösning, och att komma i kontakt med tidigare Multimediastudenter för att få en inblick i tiden efter utbildningen.

Jag ville lyfta upp svårigheterna att arbeta med att lösa problem: finns det bakomliggande problem som är den egentliga felkällan? Det konkreta problem jag valde var en stökig ljudmiljö i ett mellanstadieklassrum. Jag hade därefter grävt en liten fallgrop i texten, i form av insmugen fakta i texten som hänvisade till forskningsresultat "som visar att fågelkvitter gör att man känner sig mindre stressad". Jag ville se om de som jobbade med caset godtog denna "sanning" rakt av, och var nyfiken på om det kunde leda till intressanta diskussioner.


Ett viktigt syfte med caset, från mitt håll, var slutligen att ge dem en liten "puff" mot en mer ljudmedveten tillvaro, som blivande web-/informationsdesigners (eller som privatpersoner, för all del). För att de multimediala lösningarna ska funka i verkligheter kan det krävas att man ägnar en tanke åt den faktiska miljön där lösningarna kommer att användas, och inte bara den tekniska lösningen i sig.
Tre grupper fick arbeta med mitt case. De satt gruppvis för att bolla idéer i ca en timme, sedan fick de redogöra idéerna för mig. Efter feedback från mig fick de sedan fortsätta diskutera, gruppvis, och formulera en fiktiv "lösning" som sedan skulle presenteras för alla årskurser.


Alla grupper reagerade glädjande nog på uttalandet om fågelkvitter, åtminstone på någon nivå. Särskilt en av grupperna redogjorde metodiskt för sina tankegångar, vilket var mycket intressant att få ta del av:

"Fågelkvitter... ja men är det typ kråkor eller duvor, hahaha? Eller en uggla, ho-hooo, hahaha!", "Man måste ju säkert kolla om det finns några ljud man kan ta bort, typ möbeltassar på alla stolar."

Samma grupp som tidigare ifrågasatte användningen av ljud i klassrummet:

"Vi tror att klassrumsmiljön inte är det rätta stället att spela upp fågelkvitter på, däremot kanske övriga delar av skolmiljön skulle passa".


En annan grupp talade också om att förändra själva lektionernas upplägg, t.ex. genom att samla klassen utomhus.

Sjölva lösningen var naturligtvis inte det viktigaste, utan vägen dit. Det fanns inget "rätt" svar, det "utvecklande" under denna utvecklingsdag var just deras egna tankar, diskussioner, och att arbeta inom nya grupper.

Jag hade en väldigt rolig och lärorik dag, tack alla medverkande!

Jag leker med klossar

Tänk att träklotsar har sådan status. Det anses nog vara bland det mest pedagogiska lekmaterialet - trots att det i vissa rum inte går att använda - förutom att BYGGA torn så ingår ju även momentet att RASA dem… och det låter!!!

För trä kan ju låta ganska mycket. I en förskolemiljö kan det vara lockande att köpa in naturmaterial, men då måste man också kompensera för träklotsarnas “röst”, för den följer också med i köpet. Det jag vill visa idag är två olika sorters klotsar. De har samma funktion men är tillverkade i olika material: skumplast respektive trä. De tysta finns hos Lekolär (men går tyvärr bara att köpa till skolor och förskolor).

Det jag vill uppmärksamma med att visa dessa skillnader är att väcka tankar om vilka ljud vi egentligen tar (eller värre: köper!) in i vår inomhusmiljö.

Naturligtvis är det inte bara tystare produkter som gör vår ljudmiljö mer estetisk eller “önskvärd”. Men det jag vill komma till är som vanligt att vi i högre utsträckning borde välja - och välja bort - produkter och föremål utifrån hur de låter. Olika behov kommer att styra vilka ljudegenskaper som är bra eller dåliga. I en förskolemiljö, där golvytorna måste vara lättstädade (och därför ibland hårda) kan det därför vara lämpligt att välja bort trä, medan man i en miljö med mjukare underlag kanske kan “unna” sig att få uppleva träets alla positiva egenskaper.
Klicka nedan för att se en videosnutt som visar två olika torn som rasas. Hör du skillnaden?



Foto: Hanna Prage
Film: Hanna Prage

Ny ljudartikel i SvD

Ljudet har verkligen landat på frukostbordet de senaste dagarna! När jag för tre år sedan började utforska området ljud i design och produktutveckling gavs området knappt någon plats i media överhuvudtaget. Nu börjar det förändras verkar det som.

Idag publiceras ytterligare en artikel om ljud, i SvD. Den handlar om Helena Magnusson på Dekorativ Akustik. Hon arbetar med den gamla beprövade metoden att förändra förutsättningarna för ljuden i en miljö med hjälp av absorbenter. Helena förenar funktion och form och tillverkar personliga och dekorativa absorbenter. Form och motiv går att få i stort sett efter önskemål. En stor, vacker bild med funktionen att förbättra ljudmiljön är nog något många är nyfikna på, och passar bra för såväl hemmet, dagis och skola, offentliga miljöer och kontor. (Tillägg 7 okt -07: Materialet, polyestrfibrer/dacron, är brandklassat enl Swedcert 022. Vid brand smälter det ihop utan gaser och rök.)
En rolig parentes är att det var pappan som medverkade i DN:s artikel häromdagen (se tidigare inlägg), och alltså hans dotter som medverkade här i SvD.

I farfars studio på Casa Cor

Åke Axelsson har formgivit många möbler sedan gesällprovet år 1951. På Casa Cor i Stockholm (eller snarare "i", eftersom det betyder "hus av färg" på portugisiska) som pågår till den 14 oktober 2007, fann jag honom i Farfars Studio (rum 30).

Jag fick en mycket trevlig pratstund med Åke, om de ljud som många designers inte förstår att de faktiskt kan bestämma över. Äntligen fick jag också prova stolen Akustik (2006). Åke visade mig bordets konstruktion:Man kan lyfta bort den förvånansvärt lätta bordsskivan och vika ihop underredet för att få mer plats. Bordets yta är gummerat vilket minskar onödigt slammer och på undersidan syns den ljudabsorberande ytan.Tack Åke för ett givande samtal och för att du gav mig tillstånd att fotografera inne hos dig!

AMMOT

Igår var jag på AMMOTs årsmöte, en trevlig tillställning! Det var roligt att höra vad de sysslar med. Efter mötet bjöds det på en festlig buffé och livemusik. Det var intressant att träffa lite nya människor med ordentlig inblick i ljudområdet.

Arbetsmaterialet för "HULLER OM BULLER" delades också ut: en musik-CD, en bok och en lärarhandledning - julafton för mig som verkligen letat efter det materialet. Det ska bli kul att se vad yngsta sonens förskola tycker om materialet när jag överlämnar det till dem! Det går f.ö. att beställa via AMMOT för 280 kr per set.

Huller om buller-projektet omfattar också en ljudföreställning: "Huller om buller med Tone och Poff". Den riktar sig mot barn i åldrarna 3-5 år och går att boka: 2500 kronor för en föreställning på 35 minuter (max 40 barn). Det enda kravet är det finns en samlingslokal för barn, och en fri spelyta på 3 x 3 meter. Läs mer om bokning på AMMOTs webbplats.

(AMMOT står för Artister och Musiker mot Tinnitus. Deras arbete berör naturligtvis även oss som inte har några konstaterade eller upplevda problem med hörselsinnet.)