På kurs mot... vaddå?

Imorgon (tittar på klockan, korrigerar raskt till "Senare i dag") blir jag student om allt går sig väl. Inom ett ljudområde. På distans. Vi får väl se hur det går, men jag har klickat iväg ett oroligt mejl nu i alla fall. Att jag är antagen råder det inga tivivel om. Men med tanke på att kursstarten formellt inföll idag (klockan igen - ok då, "igår") och det fortfarande kvarstår vissa oklarheter är frågorna många:

När börjar jag?
Hur ser kursplanen ut?
Hur går distansstudierna till?
Har info-utskicket till mig kommit bort?
Är kursen inställd?

Ja, ni ser själva att det saknas en del ganska väsentlig information. Jag berättar mer om kursen när (om?) det visar sig att allt är i sin ordning.

Absorberad på Möbelmässan

Smoothear besökte möbelmässan Stockholm Furniture Fair 2009.

Ljudabsorberna breder ut sig, på längden och på tvären. Och de ändrar form och fason. Överlag är det dyra lösningar, och i många fall ganska tveksamt hur kvoten dämpningsegenskaper/utseende egentligen kan värderas. Det är inte så viktigt i sammanhanget, för väggabsorbenternas utbredande ger en tydlig bild av att ljudmedveten har ökat under de senaste två åren.

Kanske snabbar det på utvecklingen så att producenter, beställare, designers, konsumenter, återförsäljare och konceptutvecklare ser möjligheterna i att förhindra dåligt ljud redan vid källan.

En halvdag ägnade jag inne på Furniture och Light. Greenhouse skulle jag återkomma till dagen därpå - men fick tyvärr förhinder i sista minuten.

Projekt med ljus i ljudtak

På Materialbibliotekets webbplats läste jag idag om ett företag som heter Fabrikat. Jag ramlade på några roliga projekt:

Utställningen EGO: " I utställningen arbetade vi med kontrasten av den mjuka textilien och den hårda keramiken och hur man kan inspireras om man byter ut materialen och dess användningsområden med varandra." Se bilder från utställningen och läs mer här.

Projektet QuietLight: "Projektet QuietLight handlar om att skapa magiska och funktionella innertak. Lysdioder integreras i olika ljusbärande material och traditionella akustikplattor är bäraren som får taken att lysa." Se bilder från utställningen och läs mer här.


Bild lånad från Fabrikats webbplats

Påverkar SL:s nya spärrar ljudbilden på stationerna?

Den 6 november läste jag i DN att SL ska sätta upp glasväggar på stationerna för att komma till rätta med plankningen som kostar mycket pengar.

Min första tanke var: hur kommer det här att påverka ljudbilden på stationerna?
Min andra tanke var: har man analyserat det här från SL:s sida?

Efter att ha pratat med fem olika personer, som inte hade någon direkt inblick i beslutet, så kom jag till Spärrexperten. För det första fick jag då klarhet i att SL INTE kommer att sätta upp glasväggar (som DN skrev). Det handlar om att byta ut själva spärrarna, ni vet de där stålpinnarna man föser runt när man dragit sitt kort i spärren. Även de modernare spärrarna i form av glasdörrar kommer att bytas till högre varianter. 180 centimeter höga kommer alltså de nya spärrdörrarna i glas att bli. Men Spärrvakten underströk att det inte handlar om några glasväggar, så där kan vi tydligen pusta ut.

Det framgick inte helt hur resten av konstruktionen skulle se ut. Men om jag förstod det hela rätt så kommer vissa delar vara staket i metall. På T-centralens södra uppgång, mot pendeltågen, håller arbetet med bytet tydligen på, så jag ska gå dit imorgon.

Innan jag kom fram till Spärrexperten pratade jag med en trevlig Arkitekt. Jag frågade honom lite om med vilken metod man kommer att utvärdera hur ljudbilden påverkas. Har han till exempel hört talas om Ingemanssons auraliseringsrum på Konstfack? Jo visst, det hade han, men summerade det så här:

"Det kommer att handla om en mycket mer pragmatisk metod, spärrarna ska nog helt enkelt upp, och sedan får man ta tag i de problem som uppstår om det behövs."

Vad kommer att hända när det sitter fler och högre glaspartier, särskilt i de stationer som är helkaklade från golv till tak? Kanske blir det ingen märkbar skillnad alls.

SÅklart finns det olika aspekter att beakta - vissa stationer är ju helt enkelt inte "mysiga" att hänga på i onödan, oavsett ljudbilden (Åkeshov till exempel). Men T-centralen har en tydligare kontakt med den kommersiella världen bredivd/utanför och kommer sannolikt hanteras som ett viktigare "väntrum".

Mute:on hemma hos mig

Här ser man lite bättre än i DN hur jag har fäst tyget Angel (Ulrika Mårtensson för Svenssons Markspelle) i taket. Tyget är helt löst, förutom fastspikat i en av "takskenorna". En dag vill jag kunna tvätta tyget utan att förstöra någonting. Dessutom tillåter konstruktionen att man kan justera som man vill, eller leka med varifrån tyget bildar en avskärmning. Inget jag kommer att experimentera med i det här rummet. Jag tycker dock att upphängningen är enkel, praktisk, billig och snygg.

Här är tyget Wild, på väggen över soffan (också Ulrika Mårtensson för Svenssons Markspelle). Det fantastiska med detta tyget är att man själv kan rynka det nästan precis som man vill. Man kan täcka olikformade "sfärer" eller spänna det runt vadd eller en träskiva. Helt i tiden nu när många privatpersoner vill kunna "efterdesigna" efter eget huvud. Jag kommer att göra om den här till någonting med mindre kvadratisk karaktär, för en annan vägg här hemma. Det ska bli kul!

Foton: Rikard Westman

Föreläsning: ljud som designelement inom arkitektur

I torsdags, den 18 september (2008), gick jag på en mycket intressant föreläsning med Björn Hellström (Urban Sound Institute) om ljud, på KTH Arkitektur. Stockholms Arkitektförening anordnade föreläsningen.

Den här handlade om ljuds betydelse och möjligheter som designelement inom arkitektur. Utan tid och förmåga att beskriva föreläsningen ur mitt eget perspektiv, presenterar jag här några utdrag från mina anteckningar. Orden är alltså Björn Hellströms. Som jag hoppas ni förstår var själva föreläsningen mycket mer levande och engagerande än mina anteckningar...

Några citat:

• Hur ska arkitekter och akustiker kunna samarbeta?
• Ta kommandot över ljudmiljön och börja prata om ljudkvalitet.
• Ska vi lära oss något om ljud ska vi fråga oss vilka ljud som är önskade.
• För att arbeta med ljud som designelement krävs interdisciplinär metodik.
• (ungefär:) Det behövs bygglov om en butik vill sätta upp en skylt i det offentliga rummet. Men vill man spela musik i det offentliga rummet behövs inget liknande tillstånd.

Björn berättade om några projekt han varit med i:

• Mötesplats i Gallerian
• Citybanan
• Transportsträcka Odenplan
• Nordic Walk
• Ljuddesignlabbet på Konstfack

Sedan beskrev han ljuddesignlabbet på Konstfack, som används för auralisering. Poängen med auralisering är att förenkla kommunikationen mellan akustiker och arkitekt. Metoden ger en kreativ arbetsprocess i kontaktytorna mellan akustik/arkitektur/design. Därmed har auraliseringsverktyget en samtidigt pedagogisk och social funktion.

Några frågor avslutade föreläsningen, en om öppna kontorslandskap versus heltäckningsmattor och s.k. vitt brus. En annan fråga var om det finns några arkitektoniska "förebilder", då ljud använts som designelement.

En mycket intressant föreläsning!

Ingemanssons nya ljuddesignlabb på Konstfack klart

Nu är det färdigt - det nya ljuddesignlabbet på Konstfack! ÅF-Ingemansson har tillsammans med forskaren Björn Hellström tagit fram ett sätt att kunna simulera akustiken i en befintlig eller planerad lokal. Metoden kallas auralisation och är ett kostnadseffektivt sätt att designa den slutgiltiga ljudmiljön i en lokal eller byggnad.

Läs mer om ljuddesignlaboratoriet här.

Jag fick kika på rummet när det var under konstruktion - och hoppas kunna göra ett besök så småningom, nu när det står klart!

Foto: Luc Pagès

Ljudrapport från Arbetsförmedlingen Norrmalm

Jag befinner mig just nu på Arbetsförmedlingen Norrmalm. Det finns mycket som kan ta ens tid på Arbetsförmedlingen, som inte riktigt kan relateras till direkt jobbsökande. Den mesta av tiden kan man lägga ner hemma vid sin egen dator. Man kan också välja att sitta vid någon av datorstationerna. (Om man skulle råka glömma var man befinner sig så står det också "Kundarbetsplats" med stora bokstäver vid varje datorstation.)

På Arbetsförmedlingen får man sig en rejäl dos av INSTITUTION, via flera sinnen. Förutom väl inarbetade, oförklarliga rutiner vid ankomst (man får inte ta nummerlapp när man kommer, först måste man stå i kö för att prata med en värd - sedan går det bra att ta nummerlapp.) så har lokalen en hämmande, rent av otrevlig ljudbild.

Tangentborden är nedsänkta i en trälåda som gör knapptryckningarna till små trummanden. Själva skrivskivan är formgjuten Corian (?) vilket antagligen kunde ha utnyttjats bättre ur ljudsynpunkt. Knattret från det egna och andras tangentbord blandas med personliga detaljer ur samtal mellan arbetssökande och de som jobbar här. Som en tung ridå över alltihop ligger ett surrande från datorer och ventilationssystem. Trots allt detta har man känslan att man måste vakta noga för att inte låta för mycket här, vilket ger en hämmande effekt, eller så blir man klumpig i rena förskräckelsen.

Min första förmiddag jag spenderade här på Arbetsförmedlingen ledde därför till att jag skickade en förfrågan till Arbetsförmedlingen, om de ville koppla in mig för att förbättra ljudmiljön. Det hade varit kul, men tyvärr var det ingen som nappade på den idén.

Jag undrar varför man till exempel avskärmar samtalsdelen med en utomhusspaaljé för växter? Vad försöker man skärma av? Inte är det samtalet i alkla fall. Utlämnad känner man sig här, och beklämd oavsett om man tycker att man har anledning till det eller inte. Och det beror definitivt inte på de som jobbar här, de är trevliga. Det sitter liksom i väggarna och planeringen av ytan.

Det är ju faktiskt enkelt att förbättra den dagen man förstår att trivsel förbättrar effektiviteten, även om det just nu inte var intressant.

Restaurangen Aquavit Grill & Raw Bar

På Norra Bantorget har nu restaurangen Aquavit Grill & Raw Bar slagit upp portarna. Både ris och ros har delats ut. Men...

...två tidningar har nu uttalat sig om ljudbilden inne på Aquavit: "slamrigt vänthallslik" (DN På Stan, 16/4-08) och "en jobbigt skramlande atmosfär" (Aftonbladet, 11/4 - 08).

Självklart blir det ett besök där snart. Hinner någon före mig så lägg gärna en kommentar om vad ni tyckte!

Besök hos Stallet: tyger av Ulrika Mårtensson

Igår var jag på showroom:et Stallet (Storgatan 23 i Stockholm) för att kolla på Svensson Markspelles kollektion mute:on, designad av Ulrika Mårtensson. Tyget har något så ovanligt och trevligt som dokumenterade dämpningsegenskaper! Det är naturligtvis Ingemansson Technologies som har varit i farten.

Min favorit blev genast tyget "Wild". Någonstans här hemma ska det sitta, väldigt snart.

Här kan du lyssna på skilladen i ett rum med och utan tyg från mute:on-kollektionen (från Ludvig Svenssons webbplats).

Guldsyrsan och paneldebatten på Berns igår

En rapport från Berns den 16:e januari:
Vinnaren av Guldsyrsan 2008 blev Sigrid Strömgren, med lätta stålrörsstolar + bord i ett material som alstrar betydligt mindre ljud mot golvet, elelr tillsammans med glas, porslin och bestick.
Grattis Sigrid! Stort tack för att du här visar att man kan fokusera på "källan" till dåligt ljud istället för på "åtgärder" för dåligt ljud!

Efter prisutdelningen följde paneldebatten, och som alltid när det finns många olika kontexter inblandade så upplevde nog många, både de medverkande och de som kom och lyssnade, att det fanns många ämnen som inte berördes, eller skulle kunnat få större utrymme.

Men...

...summan av kardemumman är att kvällen faktiskt var en startpunkt för vidare resonemang och diskussioner om ljud i restaurangmiljö. Inte en informationskväll. Det är i ett större sammanhang som ljudkvaliteten (både överlag och mer specifikt i restaurangmiljö) kan "förbättras" eller utvecklas.

För: språket (både talat och skrivet) är vetenskapens uttrycksmedel (Rosing,1984). Det är genom diskussion som man kan utveckla ett ämne. Därför hoppas jag snart att kunna få tillfälle till fler sådana diskussioner.

Här kommer några bilder från utställningen också (jag ska försöka fixa ett bättre sätt att visa bilder - just för det är bloggverktygen helt värdelöst, det går inte ens att skriva bildtext - nedan till vänster Ulrika Elovsson & Ulrika Mårtensson, till höger detalj från Allrums väggmodul "Nivå"). Men gå dit och titta själv, vettja! När du gått in på Berns, går du en trappa ned. Utställningen är öppen till den 22 januari (2008).

En radiointervju från P1 med två som fanns på plats igår kan du höra här.

Foto:

Håkan Sandberg (fotot av panelmedlemmarna - tack Håkan!)

Hanna Prage (övriga bilder)

Guldsyrsan: stipendium för ljuddesign

Guldsyrsan är ett stipendium på 10.000 kronor som delas ut av ÅF-Ingemansson AB, i samarbete med Svensk Form och Berns Salonger. Stipendiet avser att uppmuntra designförslag "där ljud samverkar med form, funktion och miljö" (citat).

Och vidare:

"Musik har länge använts som stämningsskapare och inropare men ljuddesign är så
mycket mer. Genom att arbeta ämnesöverskridande kan man skapa ett ljudlandskap
som tilltalar alla sinnen och som samverkar med den fysiska miljön. Ljuddesign handlar om att tillämpa ljud som designelement, på liknande sätt som man inreder, möblerar,
ljus- och färgsätter miljöer." (citat)

Tävlingen är öppen för studenter vid universitet och högskolor i Sverige, med inriktning design, konst, musik, akustik och arkitektur och sista inlämningsdag för bidrag är den 16 december 2007.

Regler och utförligare information om stipendiet Guldsyrsan här!

Illustration och källa: Ingemanssons webbplats

Programvaran Uni-Verse underlättar arbete med ljudegenskaper

Fick ett tips häromdagen om ett datorprogram som ska förenkla arbetsprocessen när flera kompetenser är inkopplade med att utforma ett föremål eller en miljö med hjälp av 3D-simulering. Programmet heter Uni-Verse och har utvecklats av bl.a KTH och Interactive Institute. Här följer en beskrivning hämtad från forskning.se's webbplats (citat):

"I projektet utvecklas också avancerade verktyg för ljud och akustiksimulering. Exempel på områden där Uni-Verseverktyg och Verse-protokollet passar bra är utveckling av 3D-innehåll för spel, animerad film, virtual reality samt arkitektur. Vid till exempel ett byggprojekt där en arkitekt gör den grundläggande geometrin och någon annan väljer material och färger kan båda arbeta samtidigt och lättare diskutera med varandra med hjälp av Verse. Tidigare har de varit tvungna att spara filer som skickats fram och tillbaka. För att undvika problem har man då ofta valt att arbeta med samma programvara."... "Med hjälp av akustiksimuleringen kan arkitekten få en uppfattning om byggnadens akustik vilket man tidigare varit tvungna att anlita speciella akustikkonsulter för att uppnå. Nu kan arkitekten flytta en vägg eller ändra materialet och direkt höra resultatet."

Fördelarna är att arbetsfilen hela tiden lagras på en server som en och samma fil, tillgänglig för alla parter, vilket spar tid och underlättar informationsflödet betydligt. Läs mer om programmet här, på forskning.se's webbplats.

Ny ljudartikel i SvD

Ljudet har verkligen landat på frukostbordet de senaste dagarna! När jag för tre år sedan började utforska området ljud i design och produktutveckling gavs området knappt någon plats i media överhuvudtaget. Nu börjar det förändras verkar det som.

Idag publiceras ytterligare en artikel om ljud, i SvD. Den handlar om Helena Magnusson på Dekorativ Akustik. Hon arbetar med den gamla beprövade metoden att förändra förutsättningarna för ljuden i en miljö med hjälp av absorbenter. Helena förenar funktion och form och tillverkar personliga och dekorativa absorbenter. Form och motiv går att få i stort sett efter önskemål. En stor, vacker bild med funktionen att förbättra ljudmiljön är nog något många är nyfikna på, och passar bra för såväl hemmet, dagis och skola, offentliga miljöer och kontor. (Tillägg 7 okt -07: Materialet, polyestrfibrer/dacron, är brandklassat enl Swedcert 022. Vid brand smälter det ihop utan gaser och rök.)
En rolig parentes är att det var pappan som medverkade i DN:s artikel häromdagen (se tidigare inlägg), och alltså hans dotter som medverkade här i SvD.

Två bra artiklar om ljud i restaurangmiljöer

Har ni sett DN På Stan idag, alltså den 4 okt 2007?

På förstasidan står:

"Ljudet ger matupplevelsen en extra dimension.
Det vet Lennart Magnussom som är akustikingenjör
och arbetar med att förbättra miljön på bland annat restauranger" (citat, DN, 04 okt 2007)

Läs artikeln i DN här.

Igår kväll fick jag också en intressant artikel mejlad till mig, från septembernumret av tidningen Xpress (ombordmagasinet på Arlanda Express), som tyvärr inte finns på nätet. Artikeln handlar om arkitekten Pye Aurell Ehrström på Marge Arkitekter som berättar om några inredningsuppdrag åt restauranger, med fokus på känsla och funktion. Ett av uppdragen inkluderade Moderna Museets kafé (Café Blom) och hon berättade bland annat om hur de tänkt kring material och ljudmiljö.

Så lunchen äter jag där idag.

I farfars studio på Casa Cor

Åke Axelsson har formgivit många möbler sedan gesällprovet år 1951. På Casa Cor i Stockholm (eller snarare "i", eftersom det betyder "hus av färg" på portugisiska) som pågår till den 14 oktober 2007, fann jag honom i Farfars Studio (rum 30).

Jag fick en mycket trevlig pratstund med Åke, om de ljud som många designers inte förstår att de faktiskt kan bestämma över. Äntligen fick jag också prova stolen Akustik (2006). Åke visade mig bordets konstruktion:Man kan lyfta bort den förvånansvärt lätta bordsskivan och vika ihop underredet för att få mer plats. Bordets yta är gummerat vilket minskar onödigt slammer och på undersidan syns den ljudabsorberande ytan.Tack Åke för ett givande samtal och för att du gav mig tillstånd att fotografera inne hos dig!

Gästens upplevelse tema på RestaurangExpo 2007

Som jag redan har skrivit om ett par gånger så finns det mer än själva maten som har betydelse för upplevelsen när man äter någonstans. Det har uppmärksammats på årets RestaurangExpo 2007 som pågår den 18 - 19 september på Sollentunamässan. Årets temaområde är alltså gästens upplevelse. Med glädje kopierar jag in texten från RestaurangExpo 2007 webbplats:

"Alla vet vi att det behövs mer än en vällagad måltid på tallriken för att påverka restauranggästens upplevelse. En nöjd gäst generar både framgång och ökad lönsamhet för restaurangen. Som en naturlig utveckling av matmässan RestaurangExpo kommer vi därför i år att belysa vilka faktorer som påverkar gästen utöver maten; service, servering, dukning, kläder, atmosfär, musik, färg, ljud, ljus etc."

Roligt!!!

Se mina tidigare inlägg som kan relateras till detta:
Olika betyg på fiket i Bonniers Konsthall
Ljudinventering i Gallerian!
Gummilunch
Tysta bestick
Brandsäker och ljudabsorberande

Gummilunch

Igår lunchade jag på Bonniers Konsthalls café igen. Det var ett tag sedan sist. Jag vet inte vad det var som gjorde största skillnaden, takabsorbenterna, några tyllaktiga gardiner vid fönstren, ovanligt få föräldrar med bebisar? Det kändes lugnare hur som helst.

NON-stolarna av Komplot Design som står där skulle verkligen passa här hemma - för att inte tala om borden! Ett bord i köket med 4 stolar... *drömmer*.... ska bara hosta upp 30000 kronor först.

Bild: www.gardenarchitects.com

Ljudinventering i Gallerian!

I köpcentret Gallerian i Stockholm passerar omkring 40 000 besökare varje dag, en siffra som har ökat markant efter en ordentlig renovering under de senaste åren. Undersökningar visar att besökarna upplever att det blivit lättare att hitta, att det känns mer modernt och att bemötandet från butikerna förbättrats. Jag väljer själv att shoppa i Gallerian av ungefär samma anledningar.

Positivt är att Gallerian har vågat satsa på ljud, i form av ljudutsmyckningar på flera ställen. Jag har redan tidigare hyllat den gigantiska Swarowski-kristallkronan och ljudinstallationen i dess anslutning. Man har alltså vågat erkänna ljudet som ett formbart element. Men det behövs en satsning även på att forma de ljud som inte har någon planerad funktion. Exempelvis finns det minst ett café med stolar som formligen skriker när man flyttar dem.

Mitt förslag är därför en ljudinventering av Gallerian!

Hur låter bestick, porslin och glas tillsammans och mot borden? Hur låter det när borden flyttas, eller när någon hämtar en staplad barnstol? Hur låter det när man gör en espresso? (Naturligtvis är det inte bara caféerna som låter, men det var de exempel som låg till hands efter mina egna erfarenheter i Gallerian.) Och hur påverkas användarnas beteende egentligen av dessa ljud?

I en miljö som Gallerian är det förvånande att det får förekomma stolar som inte är anpassade för underlaget. Det finns ganska många sådana dessutom. Med en bättre ljudmedvetenhet under planeringsfasen hade problemen enkelt kunnat undvikas, något som kanske hade lett till ökad försäljning: en behagligare ljudmiljö kanske ger nöjdare besökare, som stannar längre. Och handlar mer!

Auralisering

På Ingemanssons webbplats kan man se och lyssna till olika exempel på auralisering (kräver högtalare eller ännu hellre hörlurar).

Rummets egenskaper, med avseende på exempelvis tredimensionell form och ytmaterial används av ett datorprogram för att räkna ut hur ett ljud låter vid en viss punkt i rummet. Det gör det därmed möjligt att lyssna till hur exempelvis ett uppspelat meddelande låter vid olika punkter i rummet. Datorprogrammet ger även en möjlighet att jämföra hur olika typer av ytmaterial påverkar ett visst ljud vid en viss punkt.

Grafik: Ingemanssons webbplats

Brandsäker och ljudabsorberande

Ulrika Mårtensson arbetar som textilkonstnär men har också en arkitektutbildning i grunden. Därför har hon jobbat med textilens olika egenskaper i rummet, och har framställt flera olika brandsäkra tyger som dessutom fungerar som ljudabsorbenter. Se filmen med tyget Mute:on (sätt på ljudet) från Svensson Markspelle's webbplats.

Bonniers Konsthall del 3

Häromdagen hade jag till sist tid att kika in på fiket på Bonniers Konsthall. Akustikplattorna i taken gjorde viss skillnad, men det var svårt att utvärdera. Förra gången var det fler personer, och några barn - den här gången bara lugna "affärslunchare". Därför är det svårt att säga om lugnet berodde på lugnare gäster eller akustikplattorna. Så jag går nog snart dit igen. Men efter att ha slamrat lite med mitt eget porslin så tyckte jag att det var en märkbar skillnad. Mitt lunchsällskap och jag kunde prata med varandra, vilket jag lade märke till först efter en stund. Förmodligen eftersom det borde vara en självklarhet på en lunchrestaurang.

Bonniers konsthall del 2

Jag hörde ryktas att det nu sitter uppe ljudabsorbenter aven i caféet på Bonniers Konsthall. Jag gick förbi och kan konstatera att det stämmer! Kanske kan mitt ljudbetyg av caféet ändras nu? Återkommer när jag har gjort ett besök.

Olika betyg på fiket i Bonniers Konsthall

Fiket på nyöppnade Bonniers konsthall fick 8 av 10 möjliga poäng i DN på stan idag (19/10 2006).

Så jag och sambon gick dit idag för att äta lunch. Nu ska jag ta detta i den ordning jag upplevde det:

Vi kom in och tog ett bord. Beställde rostbiff med bulgursallad. Gick och satte ned brickan och gladdes åt att brickan inte smällde mot bordet som den brukar. Kände på brickan, men den var av vanligt, hårt trä. Jag klämde och vickade på borden och stolarna och upptäckte en genial ljuddesign: gummiklädda bord och stolar från KOMPLOT. Fantastiskt - en ljudmedveten caféinredning!

Men vänta nu...?

Stolar och bord är ju inte det enda som låter i en lunchrestaurang. Där brukar även gå att lyssna till:

* röster (barnskrik, diskussioner, skratt etc)
* ett oupphörligt slammer av bestick mot porslin
* kassaljud
* diskljud
* porslin eller bestick som faller till golvet

Och dessa ljud hörs det ALLDELES för mycket av. Trots att vi satt på ca. 60 cm avstånd från varandra var det svårt, ibland omöjligt, att höra vad den andre sade. Om man inte höjer rösten, vilket förstås ytterligare höjer den allmänna ljudnivån.

OK. Vi vänder vår blick upp mot taket. Och kan konstatera att cafédelen är det enda synliga utrymmet som inte försetts med något ljudabsorberande material. Det var väl underligt! I de andra utrymmena uppstår ju vanligtvis bara ljud från steg och lågmälda samtal.

Jag undar om Celsing-arkitekterna pratade tvärtom-språket den dagen då det var dags att välja material i utrymmena, utifrån deras respektive användningsområde. Hur kan man annars helt låta bli att sätta upp absorberande tak där användarna kommer att generera mest ljud?

Mitt tips är: titta upp i taket nästa gång du besöker Bonniers Konsthall. Och ät fort upp den goda maten så att du och ditt lunchsällskap kan gå någonstans där ni hör varandra!

Imorgon ringer jag Celsing och frågar hur de har tänkt. Visst, den huvudsakliga verksamheten i konsthallen är kanske inte lunchmöten, men jag är ändå nyfiken på hur deras ljudtänk såg ut.

Mitt betyg av ljudmiljön i fiket i Bonniers Konsthall är: 2 av 10 (tills de har justerat det på något sätt).