Läs om mig i Fly Nordics ombordsmagasin

Flygbolaget Fly Nordic har ett ombordsmagasin som heter Clear Skies. I det senaste numret går det att läsa om mig i en liten artikel som heter "Design som hörs", på sidan 9.

Roligt, tycker jag!

Fick en plats på bygga-bo-utbildningen!

Fick just besked att jag fått en plats på Boverkets Bygga-Bo-utbildning den 5-6 december (2007)!

Jag fick veta att kursdeltagarna kommer att delas in i grupper, vilka sedan kan fördjupa sig inom valfritt område. Jag hoppas därför att någon grupp vill fördjupa sig i önskat/oönskat ljud relaterat till boende/bostäder. De medverkande kommer i huvudsak utgöras av byggherrar, arkitekter, planerare, projektledare, projektörer. Och sist men inte minst: jag.

Ett krav för att få deltaga är att man är beredd att leda vidareutbildning inom sitt företag, om det man lärt sig på kursen. Den vidareutbildning jag kommer att leda är att återkommande blogga om ämnet här. Den motiveringen blev alltså godkänd, roligt!

Oönskat ljud kan leda till döden

"Buller tar livet av hundratals". Det var huvudrubriken på förstasidan avi gratistidningen City Stockholm den 27 november (2007).

I artikeln kan man läsa att världshälsoorganisationen (WHO) inom kort presenterar en studie som visar att inte mindre än 600 dödsfall pga hjärtinfarkt, i Sverige, kan bero på oönskat ljud, "buller" i dagligt tal. Studien visar att exponering av oljud från trafik, flyg och tåg ger högt blodtryck, vilket i sin tur kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar - och i värsta fall till döden.

Buller verkar störande i inlärningssituationer. Det pockar hela tiden på vår uppmärksamhet, vilket leder till att man blir stressad, förklarar Birgitta Berglund som intervjuas i artikeln. Birgitta har länge forskat kring buller, vid Karolinska Institutet i Stockholm. Jag hittade en liten överskådlig presentation av hälsopåverkan och ljud från flyg och vägtrafik, via KI:s webbplats, för den som är nyfiken.

Läs artikeln "Buller tar livet av hundratals" här.

Boverket vill därför skärpa reglerna för bostadsbygge i bullerbelastade områden. Detta ifrågasätts av Stockholms Stad: om man vill bo i stan så får man tåla ljud - man kan åtminstone inte vänta sig att nybyggnation av bostäder förbjuds i områden med livlig trafik eller andra oönskade ljud. Ett exempel på bullerklassad miljö är Kocksgatan på Söder i Stockholm. Mikael Söderlund, stadsbyggnads- och trafikborgarråd, ifrågasätter varför man skulle förbjuda bostadsbygge på sådana platser: "Jag vet tusentals människor som vill bo där" säger han.

Det gör jag också - vilket gör forskningsresultaten ännu mer intressanta.

Martin Lindström's "Brand Sense" samt Ikea och ljud

Hittade ett inlägg här på bloggen som av någon anledning inte publicerats. Det skrevs när jag läst delar ur Martin Lindströms bok "Brand Sense" (se tidigare inlägg).

Den handlar om att varumärken kan förstärkas eller förändras genom att rikta sig till mottagarnas alla sinnen. Boken baseras på en undersökning som genomförts i 13 länder av undersökningsföretaget Millward Brown.

I Brand Sense listas bland annat de stora globala varumärken som är bäst respektive sämst på att utnyttja potentialen i så kallad ”multisensory branding”, det vill säga varumärkesarbete som riktar sig till alla sinnen. Toppar Bästa-listan gör Singapore Airlines, följt av Apple och Disney. Överst på Sämsta-listan hittar vi självaste Ikea i topp, följt av Motorola och Virgin.

Först blev jag förvånad över Ikeas bottenplacering. Sedan kom jag at tänka på hur många gånger jag har pratat om att Ikea borde se över ljudbilden som deras kunder möts av. Om jag går runt på Ikea är det inte för att enbart titta, det är för att känna, höra och lukta, även om (eller just därför att) detta till stor del sker undermedvetet.

Enligt Martin Lindström skulle alltså Ikea kunna vinna på att kommunicera sitt varumärke via fler sinnen. Jag har spekulerat lite över det när det gäller ljudaspekterna.

Några exempel på åtgärder som borde ses över¨ om man vill attrahera (eller åtminstone inte irritera) sina kunder:

• Kundvagnarna ses över: (vilka delar rasslar? Hur beter sig hjulen? Etc.)
• Restaurang- och cafémiljöerna ses över (många köar samtidigt, hur kan man utnyttja det för upplevelsen ur ett ljudperspektiv?)
• Underlagen ses över: (inglasade ”bubbliga” ramper alstrar mycket ljud tillsammans med de redan rasslande kundvagnarna, och ljudet tillåts studsa omkring i onödan)
• Visningsmöblerna ses över: (mycket gnissel och skrammel när man känner på eller provar möblerna sänker förtroendet: Skillnaden mellan upplevelserna ”billigt = mycket för pengarna” och ”dålig kvalitet” är hårfin.)
• Produktdesign ses över: (måste hårda material mötas, eller kan man ändra konstruktionen?)

I nuläget finns bara ett (uttjatat) exempel på när Ikea satsat på ljud, vad jag vet, och det är när varuhusets stängning kommuniceras via högtalarna genom melodin ”Bron över floden Qwai" (ni vet, en marsch med visslad melodi). Även vissa tillfälliga installationer med ljud har förekommit. Men utöver det, finns det fler exempel?

Kommentarer om Ikea och ljud är välkomna!

Ännu ett pris för tyst asfalt

Sigge Thernwalls Stora Byggpris på en halv miljon kronor gick till Roger Nilsson och Rolf Lindström på Skanska, för arbetet med tyst asfalt. Asfalten ska tåla nordiskt klimat och tung trafik. Det är ytans små håligheter som minskar bullret som uppstår där däcket möter asfalten. (källa: Ny Teknik, 21/11 -07).

Skanskas tysta asfalt har tidigare belönats med Vägverkets Miljöpris.

Foto: Nils Nordgren

Liten och rädd?

Tankarna löper från en sak till en annan. Häromdagen skrev jag ju om Arlandas Nordic Walk som jag ville ha lite mer "magnetisk" i ljudet... fast magnetism låter ju inte. Men uppenbarligen har Radiotjänst gett mig en uppfattning om hur norrsken skulle låta, om det lät, eftersom deras vinjett kom till mig helt spontant inne i ljud- och ljusgången.

Jag fortsätter låta tankarna löpa fritt: från Arlanda, till norrsken, till hur norrsken skulle kunna illustreras med ljud, till Radiotjänst i Kiruna...

När jag var liten var jag rädd för en massa olika saker. Jag tyckte till exempel att ordet "Kiruna" var läskigt. Vilket raskt leder mig till diverse andra rädslor (ska försöka hålla mig till de ljudrelaterade).

Förutom en slags fobiliknande skräck för icke ljudrelaterade saker, som skelett i allmänhet och det hemska som börjar på "m" och slutar på "umier" i synnerhet (ett ord jag inte ens vågade ta i min mun) var jag rädd för:

• att sätta på grammofonskivor. Raspet ur högtalarna när man lade an nålen mot vinylen skrämde vettet ur mig. Om skivan hakade upp sig blev det också otäckt.
• teveprogram om personer med hål i luftstrupen som bara kunde tala med hjälp av en vibrator mot luftstrupen. Den annorlunda, enformiga rösten drömde jag mardrömmar om (men nu är jag förstås äldre och klokare och vet att alla är olika... :-) )
• teveprogrammet "vilse i pannkakan" med alla dess konstigheter. När man hörde "putt-putt-putt" var det dags att blunda och hålla för öronen, för om jag minns rätt så dök Storpotäten, den läskigaste av dem alla, snart upp då.
• (julkalendern om Albert och Herbert - alla avsnitt efter att det ramlat ut ett "schellätt" ur garderoben. Kombinationer av skelett och julkalendrar bör bojkottas, ansåg jag.)
• teveprogram om Pompejis utbrott (alla dessa skepnader av människor som begravdes av aska.... hua...) med hemska ljudillustrationer av gamla ödsliga palats och badhus och kanske fängelser. Det gick bara inte att stå ut.

Skönt att man är vuxen nu. Och aldrig behöver vara rädd i TV-soffan eller på bio...?

Koppen TILT av Anna Ostrowska

För att fira 100-inläggsjubileum här på bloggen, ägnar jag det 101:e åt den mest geniala ljuddesignen i svensk produktdesign - enligt mig.

Det här inlägget handlar om koppen TILT, som formgivits av Anna Ostrowska på ch.o.s. Jag nämnde den i förbigående för mer än ett år sedan, men eftersom mitt första exemplar oturligt nog var ett måndagsex (det enda tror jag) så kunde jag aldrig lägga ut någon film. Men nu är det äntligen dags - Anna skickade mig en ny kopp, som fungerar perfekt!

Ett hjälpmedel för synskadade är en slags stav som mäter vätskenivån i en kopp. När det är dags att sluta hälla ger den ifrån sig ett högt och tydligt pip.

Koppen TILT är en produkt av Annas strävan efter att erbjuda synskadade ett mer estetiskt alternativ än staven. Och det har hon verkligen lyckats med. Förutom att själva koppen är tilltalande och väcker nyfikenhet, så behövs varken batterier eller uppspelade ljud. Anna lät keramikens ljudegenskaper, vätskans tyngpunkt vid en viss nivå och den tredimensionella formen forma feedbackljudet, med hjälp av tyngdkraften och underlaget (som inte får vara för mjukt).

Se min nya kopp in action:

Arlandapromenad i ljud- och ljusgången versus TV-pejling

Jag glömde skriva att jag och min man tog tillfället i akt att promenera (medan våra två barn tog tillfället i akt att springa/åka bagagevagn/halka/hoppa/ramla/vägra gå) fram och tillbaka i Nordic Walk 59*N som nya ljus- och ljudtunneln tydligen heter.

Coolt med de olika färgade plastfilmerna på fönstren, det gav en härlig effekt! Jag saknade dock en lite mindre "inspelad" ljudbild av just temat "nordic", än en bäck - i taket dessutom! Jag tror jag helt enkelt ville bli mer förförd, liksom. Inspelat och uppspelat ljud från en bäck var liksom inte.... tillräckligt? Jag skulle vilja veta mer om ljudet, har inte hittat någonting om det ännu. (Naturligtvis kan andra ljud ha spelats upp, som jag inte uppfattade!)

På något sätt hade jag liksom förväntat mig mer "ambient" ljud än porlande vatten (som då och då avbröts av viktiga meddelanden, ett störande men såklart nödvändigt inslag). Det som dyker upp först i mitt huvud, när jag tänker på utseendet och själva temat i Nordic Walk 59*N, är vinjetten efter inslagen på TV om Radiotjänsts TV-pejling, lite svepande och lite knastrande... Jag saknade det ljudet precis just där faktiskt - inte exakt samma såklart, men något liknande.

Den vinjetten har f.ö fascinerat mig så länge jag kan minnas. Ska se om jag hittar det någonstans.

Tillgängligheten på smoothear.com?

Ingen kanske har lagt märke till det, men i ett försök att göra www.smoothear.com/blog lite, lite mer tillgänglig för personer som använder "handikappanpassade" hjälpmedel för att surfa på internet, exempelvis synskadade.

Därför har länkarna här på bloggen sedan ett par veckor blivit betydligt längre. Det ser kanske lite rörigare ut, men skillnaden för någon som får en länk uppläst via ett ljudgränssnitt kan det resultera i en stor skillnad i tillgänglighet. Jag är inte helt insatt i saken, men som jag förstår det kan man få alla länkar som ligger på en hemsida som en "lista", upplästa för sig. Tänk dig då att försöka sålla mellan:

lyssna här
här
läs här
titta på det här

Inte så intressant, va? Dessutom irriterande. Därför försöker jag (och passar på att uppmana andra) att göra länkarna lite längre, så att åtminstone lite information om vad länkarna handlar om, faktiskt framgår av länken själv.

Kommenter (och tips, klagomål, förslag etc) mottages tacksamt!

Hittade en lista på Synskadades riksförbund med tips för att göra hemsidor mer tillgängliga för synskadade för den som vill veta mer.

Ljud som varumärke: uppsats och radioreportage

Med anledning om det tidigare inlägget om ansökan om att få Tarzans vrål varumärkesskyddat inom EU, vill jag tipsa om Stockholms Universitets pressmeddelande om Erika Lunells avhandling "Okonventionella varumärken – form, färg, doft, ljud".

Erika nämns även i ett blogginlägg på bloggen Vinterwebb, som handlar om bland annat ljud som varumärke och tipsar om Kvällspasset på P3 (31 oktober 2007, spola framåt till 25 minuter in i programmet). Tack Vinterbloggen för det - jag befann mig helt ovetandes i London då. För att höra enbart intervjun med Erika, spola fram till 46:15.

I programmet framgår bland annat att Jägermeister erhållit varumärkesskydd för en hjorts "brölande". Som grafisk återgivning i ansökan använde de sig av ett ljudspektrogram, som i sig är ganska svårbegripligt och svårtillgängligt. Erika berättar att det numera är tillåtet med ljudfil i ansökan, vilket gör spektrogrammet mer begripligt.

Det är lite lika acceptans mellan USA och EU. I EUs varumärkesregister måste det som ska skyddas kunna återges grafiskt, vilket inte inkluderar beskrivande ord av det som ska skyddas. Doften av gräs på tennisboll fick emellertid skydd som doftvarumärke genom en ansökan med beskrivande ord - men det är inte längre tillåtet i EU-domstolen.

Okonventionella varumärken blir fler och fler eftersom tekniken utvecklas, menar Erika. På frågan "Varför vill man konkurerra med ljud?" svarar hon att ljud ett effektivt medel, vi tar emot mycket information med hörseln, det är ett effektivt sinne.

Gränserna för vad som ska kunna skyddas med immeteriella, okonventionella varumärkesskydd måste också diskuteras, eftersom man inte vill riskera att "tillgängligheten" på tillexempel färgspektrat begränsas. Exempelvis ska ingen kunna skydda färgen orange på flytvästar, eftersom flytvästar i andra färger inte skulle synas lika bra, därför ska man inte kunna få ensamrätt på den säkerhetsfaktorn.

Värmländsk forskning om ljud hos värmepumpar

"Ett ihållande brummande är värmepumparnas största svaghet", skriver Ny Teknik i en artikel om Thermias forskningsarbete i Arvika. Adam Fjaestad, som leder forskningen, menar att större krav på lägre ljud kommer med tiden.

Arvikaanläggningen rymmer 2 rum med olika klangbild. Ett har lång efterklang och där kan det totala ljudet från värmepumpen mätas. Det andra är semiekofritt, så att mycket lite av ljuden som uppstår studsar i rummet, vilket gör att man kan lokalisera de olika ljuden som uppstår i värmepumpar. På så sätt hoppas man att få ned ljudnivån på brummande värmepumpar och målet med forskningen är just en tystare omgivning, enligt Ny Teknik.

Pratstund i Soho

Under min Londonvistelse hade jag förmånen att få en pratstund med Julian Treasure, som startat företaget The Sound Agency. Vi träffades på hans kontor, i en liten vindsvåning i Soho. Julian förutspår att 2008 kommer att innebära en markant ökning av efterfrågan på ljudtjänster i varumärkesstärkande syfte. Han anser även, bland annat, att man snarare ska lägga energi på att locka företag till att satsa på ljudtjänster än att sätta upp regler.

Han är också författare till boken "Sound Business" som jag skrivit om tidigare.

Patenttvist om ljudvarumärke avgjord

Förstasidan av The Times i torsdags, den 1 november, ägnades åt ett omtvistat ljud, nämligen Tarzans välkända vrålande (lyssna).

(Ljudfilen ovan ligger på en webbsida av Mathieu Neyens.)

Tvisten om huruvuda Tarzans vrål kan registreras som varumärke eller ej har pågått i 10 år. Nu är det dock fastslaget i EU-domstolen att den grafiska återgivningen, i det här fallet ett spektrogram, inte räcker som underlag för ett godkännande som registrerat ljudvarumärke, eftersom det inte är tydligt vad som egentligen resulterar i spectrogrammets utseende (som du ser på bilden ovan, intill Tarzan). Och det håller jag med om.

Det får mig att fundera över hur de tidigare ansökningarna sett ut. Som jag har förstått det så räcker noter som grafisk representation när man ansöker. Tarzans vrål kan självklart också skrivas som noter, intervall, etc. Har man försökt med det och misslyckats? Upplys mig någon!

De flesta skulle såklart associera till Tarzan när de hör vrålet. På samma sätt som det går att "förtjäna" varumärkesrätt, när ett namn eller en grafisk bild är känt av många, så undrar man om inte det vore en möjlighet här.

Och se där - surfade just runt lite mer och hittade ett försök till att skriva Tarzans vrål enligt det västerländska notsystemet på en blogg. Citat från bloggen People Listen to it:

"Took about 5 minutes (which includes the time I had to spend figuring out
how to make a fermata in Finale). I’m not super confident about the exact
pitches of the yodeled bit, but with a little more time I’m sure I (or
someone with bigger ears) could get closer to it. The point is, it’s not
rocket science."

Ja, just det! Jag frågar mig hur det kommer sig att inte ansökan inkluderade ett sådant försök? Till råga på allt visade det sig att ansökan, enligt nya EU-regler, även får inkludera ljudfiler. Så nu börjar processen om, eftersom man, enligt en artikel i Telegrapf.co.uk, har lämnat in en ny ansökan!

Vill du lyssna på de sex bästa Tarzanvrålen genom tiderna? (Times online).