Metodik för produktljudskvalitet

Hittade en intressant rapport av Juha Plunt och Monica Hellström (Ingemansson Technology AB). Rapporten beskriver och diskuterar en utveckling av metodiken bakom ljudkvalitetsarbete.

Enligt rapporten finns mycket dokumenation om ljudkvalitet som rör "långvariga produktljud" (continuous product sounds) - men desto mindre om de kortade produktljuden (impulsive product sounds). De kortare produktljud som analyseras i rapporten är öppnings- och stängningsljudet hos bildörrar av tre olika bilmärken, samt från en diskmaskinslucka.

Ett problem sedan tidigare är enligt författarna att den eller de grafiska figurer som skall beskriva kortare produktljud, har varit för odetaljerade. I förenklade figurer uppstår en konflikt: Vilka mätvärden ska få "beskriva" ljudet - den högsta uppmätta ljudstyrkan, energinivån, eller en blandning av de båda?

Genom att istället använda wavelet-analys av ljudfrekvenser - uppdelat i tidsenheter - ökas detaljnivån i den grafiska figuren. Fördelarna med metoden som beskrivs i rapporten är enligt författarna att det kan vara ett effektivare, och mer komplext verktyg i praktiska situationer då ljudkvaliteten hos en produkt skall justeras. Författarna understryker att mer subjektiva analyser kan användas som komplement till den objektiva analysen, eftersom det ofta handlar om att justera förutsättningarna för just användarens UPPLEVELSE av de kortare produktljuden.

Eftersom waveletanalys-bilden var så vacker, skar jag ut en liten detalj, som illustration till mitt inlägg. Jag vill understryka att bilden nedan därmed har mist sina ursprungliga funktioner. Originalet, med variabler och i rätt utsnitt och skala, finns, liksom en mer ingående redogörelse av metoden, i rapporten.


(Detalj från bild av: Plunt & Hellström / Ingemansson Technologies AB)