Klickande handled sabbar stickning
Jag har inte drabbats av stickvågen.
När jag var 15 stickade jag min andra och sista tröja: en bebiströja i storlek 50. För den som inte vet är det den storlek de flesta bebisar har när de föds (men inte många dagar till) så om man vill kunna nämna att man stickat en tröja, men vet med sig att man inte har mycket tålamod, är det ett tips att rikta in sig på just målgruppen "nyfödda".
När jag var 21 stickade jag en halsduk. Då kom jag på att jag redan sex år tidigare hade betsämt mig för att aldrig mer sticka. Delvis insåg jag att jag faktiskt inte är beredd att lägga så mycket tid på en fritidsaktivitet som jag inte till 100% tycker är rolig. Men det var nog inte det värsta. Det värsta var att det klickade i min högra handled. För VARJE maska! Till slut stod jag inte ut med ljudet, det höll på att driva mig till vansinne. Halsduken blev också kortare än planerat.
Men nu har det kommit ut en bok som heter "Sticka mera". Några väldigt duktiga bekanta till mig har gjort den. Så: för alla er som till skillnad från mig förskonats från klickande handleder, och redan kan de allra enklaste grunderna i stickning samt är sugna på kontrollerad improvisation är detta boken med stort B! För egen del räckte det att vara linslus i boken - stickning kommer aldrig att bli min grej. Boken kan köpas på adlibris.com
Foto: Rikard Westman
Etiketter: minnen
posted by Hanna Prage at 10:41
6 Comments:
jag hade också en klickande handled förut, orsakad av mycket photoshop-arbete. förutom att det gjorde ont i handleden blev det där ljudet liksom en påminnelse om att det var nåt fel.
annars är klickande käkar vanligt verkar det som. det kan störa mig, när det klickar för varje tugga. men att irritera sig på såna ljud från andra personer känns lite dumt också, som att bli arg på nån som hostar.
jag skrev ett inlägg på min blogg förut om ett klickljud som kom från en lärare och blev lite av ett mysterium som följde seminarierna. det var mer fascinerande än irriterande :)
Haha, vad roligt, kan du skicka länken? Till klickande läraren alltså?
/Hanna
här är inlägget: http://sinksounds.blogspot.com/2008/01/en-ny-kurs-och-tillhrande-effekt.html
det måste ha varit käken, kom vi fram till efter vidare observationer och spekulationer :)
Jag slutade också sticka för sådär 20 år sedan, men nu har min
väninna Birgitta Forslund gett ut en stickbok - "Stickat och virkat,
VINTAGE på svenska".
Blev inspirerad, köpte garn och stickor - Nr 20. Det är som att
sticka med kvastskaft! Halsduk. Snabbt går det och fin blir den.
Inga klick i handleden - men väl en irriterande fast nästan rolig
muskelryckning i tummen sedan en vecka tillbaka.
Kan kanske också bero på ny mobiltelefon. Måste lägga tummarna på
sidan när jag messar...
Men den har jättefina ljud! Säkert designade.
Hahahahaha... och jag som just börja sticka ;-)
Gör du något annat pyssel?
Jag gillar nog mest att titta på när mina barn pysslar, de älskar att rita, klippa och klistra, allt som blänker, gnistrar, glimmar och tindrar.
Men... eget pyssel? Hm... Jo ett pyssel blev en inomhusfontän som jag har skrivit om här någonstans (tror jag). Det var kul! Och mitt hjärta av möbeltassar som ställdes ut på Platina 2006 (finns också här på bloggen någonstans).
Skicka en kommentar
<< Home